Hur kan det bli så?
Lördag, sista dagen i mars. Underbart! I morron börjar april, den månad då det händer saker! Vi har vinter ena dagen och överrumplas av sommar nästa dag. Metervis med snö, som "aldrig kan tina bort", slukas av underjorden över en natt och vips har man glömt den.
Det är inte bara i naturen det händer saker snabbt. På ett par veckor har Mio, snart tre år, gått från regional till internationell. Senast vi träffades pratade han svenska med Kusmarksbrytning (det är sånt som vi stadsbor ibland inte förstår) men nu i torsdags, var hans första ord till mig: En garde! samtidigt som han höll upp ett minilitet legosvärd mot min näsa.
En stund senare satt han på ett bord, höll takten med hela kroppen och rappade: I like to move it, move it, I like to move it . . .
Ibland hinner man liksom inte med.
Arwen, snart sex år, tyckte väldigt mycket om de havrekakor som farmor hade bakat men föreslog artigt att "nästa gång är det bättre om de inte går sönder så mycket". Ja, jag fattar inte vad som hände, jag följde ju mors recept slaviskt med två kkp havregryn (vaddå koppar? Vi har ju muggar men okej då), ett kryddmått bikarbonat (kryddmått? Mått jer he?) och en knivsudd vaniljsocker (knivsudd?) och sedan grädda i lagom medelstark värme. Och ändå föll de sönder! Dock - inget ont som inte har nåt gott med sig; nu har jag en burk fylld med havreströssel i frysen. Kan vara bra att ha.
I hockeyvärlden händer saker också snabbt. När dom inte tar sex perioder på sig att vinna, vill säga. I går var kvällen njutbar. Våra AIK-are kom in på isen i full fart och sen stannade de aldrig. Så ska det se ut! Och Brynäs slog Färjestad igen. Bara en sån sak. Jag gör som Anders Forsberg; hoppas på en final mellan Skellefteå AIK och Brynäs. DÅ jäsiken ska jag hata Brynäs. I går älskade jag dem. Kärleken är beständig men föremålen växlar. När det gäller idrott, alltså.
När det gäller Gideon, Alfred, Arwen, Mio och Molly, barnbarn och bonusbarnbarn, ändrar jag mig aldrig. Inte på något språk. Jag älskar er. I love you. Je t´aime. Harremin vå i älschk je. I evigheters evigheters evighet.
Nu ska jag koka palt. Kanske försöka mig på att baka nåt. Men då får det bli nåt med äggvita i. Den funkar nästan som klister. Bara man inte överdoserar. Äh, jag läser en bok i stället! Det är ju match i morron igen och jag spelar som bäst när jag har vilat mig i form.
Det är inte bara i naturen det händer saker snabbt. På ett par veckor har Mio, snart tre år, gått från regional till internationell. Senast vi träffades pratade han svenska med Kusmarksbrytning (det är sånt som vi stadsbor ibland inte förstår) men nu i torsdags, var hans första ord till mig: En garde! samtidigt som han höll upp ett minilitet legosvärd mot min näsa.
En stund senare satt han på ett bord, höll takten med hela kroppen och rappade: I like to move it, move it, I like to move it . . .
Ibland hinner man liksom inte med.
Arwen, snart sex år, tyckte väldigt mycket om de havrekakor som farmor hade bakat men föreslog artigt att "nästa gång är det bättre om de inte går sönder så mycket". Ja, jag fattar inte vad som hände, jag följde ju mors recept slaviskt med två kkp havregryn (vaddå koppar? Vi har ju muggar men okej då), ett kryddmått bikarbonat (kryddmått? Mått jer he?) och en knivsudd vaniljsocker (knivsudd?) och sedan grädda i lagom medelstark värme. Och ändå föll de sönder! Dock - inget ont som inte har nåt gott med sig; nu har jag en burk fylld med havreströssel i frysen. Kan vara bra att ha.
I hockeyvärlden händer saker också snabbt. När dom inte tar sex perioder på sig att vinna, vill säga. I går var kvällen njutbar. Våra AIK-are kom in på isen i full fart och sen stannade de aldrig. Så ska det se ut! Och Brynäs slog Färjestad igen. Bara en sån sak. Jag gör som Anders Forsberg; hoppas på en final mellan Skellefteå AIK och Brynäs. DÅ jäsiken ska jag hata Brynäs. I går älskade jag dem. Kärleken är beständig men föremålen växlar. När det gäller idrott, alltså.
När det gäller Gideon, Alfred, Arwen, Mio och Molly, barnbarn och bonusbarnbarn, ändrar jag mig aldrig. Inte på något språk. Jag älskar er. I love you. Je t´aime. Harremin vå i älschk je. I evigheters evigheters evighet.
Nu ska jag koka palt. Kanske försöka mig på att baka nåt. Men då får det bli nåt med äggvita i. Den funkar nästan som klister. Bara man inte överdoserar. Äh, jag läser en bok i stället! Det är ju match i morron igen och jag spelar som bäst när jag har vilat mig i form.
Kommentarer
Trackback
