Men det var ju i går . . .

Nu passar jag på! Bröderna bus, som har sovit här, är i skolan och jag har möjlighet att använda datorn. Efter det att jag har hämtat dem i eftermiddag är det kört. Då är det Alfreds tur att spela. Gideon kommer att sitta så gott som i knät på sin lillebror för att inte gå miste om något och, vid minsta lilla tvekan från Affes sida, sträcka fram en hjälpande hand till tangentbordet.
 
I går hävdade Gideon bestämt att det inte alls var för att spela dataspel som de ville vara här, det var för att få mysa med mormor! När jag visade att jag blev glad och trutade med läpparna mot honom för att belöna honom med en myspuss, sa han "tänk inte ens tanken" . . .
 
Herremin, vart tar tiden - och åren - vägen? Han fyller nio nästa månad, har nya tänder och stora fötter. I går var han ju liten.
 
I mars 1977 hade den första Star Warsfilmen premiär. I juni 1977 föddes min son. Några år senare var han en hängiven Star Warsanhängare. Det köptes gubbar för dyra pengar. "Lok Skajvåker, Hansolo, Dart Väjder, Artodito, Sitripio" och en massa andra. Alla var hans vänner.
Så kom då det stora ögonblicket när han skulle få sitta hemma i TV-soffan och se filmen om Stjärnornas Krig. Som han hade längtat. Det var laddat med popcorn och ostkrokar. Så började filmen med ett mäktigt intro och plötsligt fyllde Dart Väjders uppenbarelse hela TV-rutan. Ted flög två meter rakt upp och landade på soffryggen! Men sen sa han, till sig själv, "ja just ja, han har jag ju känt länge". Hur gulligt tror du att jag tyckte det var?
 
Häromdagen satt Teds son Mio, tre år, här på golvet och lekte med samma Star Warsgubbar. Han visste också namnen och tack vare min gedigna erfarenhet av dem alla, kunde jag identifiera varenda en, trots en treårings engelska uttal. Han delade upp dem i onda och goda. Jag fick en deja vu-upplevelse. Ända tills han placerade Dart i den goda gruppen. Det hade inte hans far gjort. Men Mios storasyster hade avslöjat det som ingen anat förrän i sista filmen. Förr i tiden. Och det gjorde att Dart Väjder fick tillträde till den goda gruppen. Så den dan Mio är stor nog att se filmen, kommer han inte att flyga två meter upp i luften vid åsynen av den svarta masken. Tror jag. Men det är nog enda skillnaden.
Om jag ska se filmen en gång till? Tänk inte ens tanken.
 

Kommentarer
Postat av: Karin Lå

Maude, har länge tänkt välkomna dig tillbaka i bloggsfären och läst allt du skrivit hittills efter sommaruppehållet. Dagens text smålog jag också igenkännande åt och gillar den verkligen.vet du, mitt äldsta barnbarn är 29 år:-)) Han Dart fanns säkert med även när han var liten. I dag är det War of Warkraft för yngsta barnbarnet här i stan. Han är 17 och ska "bosätta sig" på Scandic i helgen där en datorturnering, Nordsken. Han har dessutom börjat övningsköra, och tyckte det var jättespännande att för första gången köra på E4:an med sin pappa. DEN grejen, när han fått körkort, blir olidligt spännande för mig som du förstår.

2012-09-27 @ 10:57:07
Postat av: Maude

Tack, Karin, du är så gullig! Oj, körkort, jag vill inte ens tänka tanken på att det kommer en dag när mina "små" ska börja köra bil också... Och jag som tycker det är nog hemskt att äldsten cyklar hem från skolan - ensam!! Man blir nog inte tuffare med åren, hördu. Inte som mormor och farmor i alla fall ;)

2012-09-27 @ 15:45:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0