saltatochkryddat

Jag är en person som tar lång tid på mig när det gäller att fatta beslut men när jag väl har gjort det, går det inte att ändra på mig.

Dessutom misstänker jag att jag kan var cynisk ibland - och misstänksam.

 

Jag sover nämligen på sidan med armarna rakt utåt. Ibland har jag ena armen under kudden men det finns inte med som alternativ. Du förstår väl att jag har läst vetenskapliga fakta igen? Våra sovställningar avslöjar hur vi är som personer. Och har de sagt det så är det så.

 

Det är nu min cyniska sida kommer fram. Det sägs nämligen om dem som sover på rygg med armarna i givakt att de inte gör något väsen av sig! Hallå där! Är det några som gör väsen av sig så är det väl ändå de som sover på rygg och sväljer tungan stup i ett. Jag känner någon som brukar överraska mig med ett avgrundsvrål ibland på nätterna.Och då ligger denne någon alltid på rygg.

 

Jag blir så fruktansvärt rädd varje gång det sker, att det tar timmar innan hjärtat har lugnat ner sig så pass att jag kan tänka mig att somna om utan att misstänka att det finns ett farligt, människoätande monster under min säng. Då har jag dessutom jagat upp mig och blivit arg på den sovande, som inte ens hör hur han låter.

Men ligger denne någon på sidan, då kan jag få höra intressanta saker som "jaså, säger du det?" eller "oj så fint", vilket gör mig nyfiken och följaktligen får svårt att somna om. Igen.

 

Nattens ljud kan variera mycket beroende på vem man sover bredvid. När min son var liten, gnisslade han tänder så man fick frossbrytningar av att tvingas höra på. Det är ett riktigt värstingljud. Min dotters bästis var en hejare på att både prata och gå i sömnen. Ibland gick hon till och med ut så det gällde att höra när hon var på g. Jag själv hade en kompis i tonåren som pratade sig igenom nätterna och jag minns speciellt en natt, när jag vaknade av att hon småsnyftande sa: "Vet du, han kör med den åttifjärde ställningen. Den oåtkomliga!" Då höll jag för mina öron för vissa saker vill man helst inte veta.

 

Nu vet jag med etthundra procents säkerhet att en annan av mina vänner, som följt mig genom livet, sitter och tänker "jaha, men ska hon inte skriva nåt om hur hon själv låter?". Nä, tänk för att jag inte ska det! Det räcker så gott med att jag har fått en tunnelbanestation uppkallad efter mig.

 

Det är så givande med alla nya rön som presenteras. Ketchup är faktiskt nyttigare än tomater. Så förvånad har jag inte blivit sedan SJ:s nya tåg började gå igen. Ett par dagar.