saltatochkryddat

Kors så glad jag blev när jag blev arg i går! Riktigt ordentligt upprörd på TV4, den snikna kanalen. Och jag blev riktigt lycklig när jag blev irriterad på ett korsord.

 

Saker och ting har fått de proportioner jag önskar. Lizzy är tillbaka! Hon har varit långt borta men nu är hon tillbaka igen. Det går åt rätt håll och lättnaden kunde inte ha varit större. Nu hamnar allas vår vardag på rätt köl igen.

 

I går passade även barn, bonusbarn och barnbarn på att bjuda på middag. Om maten smakade bra? Det antar jag för allas tallrikar blev renskrapade. Det jag kände, när jag lastade in gaffeln i munnen, var enbart smaken av lycka och den smakade ljuvligt, kan jag lova.

 

Tyvärr saknades Anton och Hanna men man kan ju inte få allt.

 

Mio kliade mig på ryggen och berättade om Star Warsfilmen som de hade fått i julklapp. Arwen och jag fnissade tvärs över bordet åt knäppa saker. Molly skålade med allt och alla, vattenkaraffen var speciellt utvald. Gideon och jag tävlade i stirra-leken och blev toktorra i ögonen. Och på kortsidan av bordet satt Alfred, med ena armen över stolskarmen och log sitt Oscar Möllerleende, med den där charmiga gluggen som personifierar en busunge.

 

Min son hade kavaj! Han och syrran ordfajtades, som vanligt, med skratten som följeslagare. Lina visste inte vem Bellemare är, hon trodde vi pratade om Bellman. Så befriande. Madde gjorde en installation av efterrätten och ville ha mååånga citronmeliss. Johannes och Adam diskuterade Bumbibjörnarnas sändningstider förr och nu. Vi satt i en jättevacker lokal med målningar i taket och himlen runt hörnet. Vid min sida satt Han.

 

Kan det bli bättre? Det skulle vara ifall Anton och Hanna hade varit med då, men 80 mil och dessutom en Tjejvasa ställde till det.

 

Att jag träffade Bellman tidigare under dagen, försämrade inte läget.

 

Om nu bara inte TV4 hade lagt El Clasico på betalkanalen TV4Sport extra! Skitkanal! Skit,skit,skit! Jag är så arg - och det känns så skönt . . .