saltatochkryddat

- Kom Maude så ska du få se vad jag hittade under skorna!

 

Normalt brukar det inte vara särskilt lockande att se vad som finns under skor men när min granne säger det, kan det definitivt vara värt en koll.

 

- Titta, vilken snygg blus!

- Men ääää... fanns den under dina skor??

- Jovisst! Jag skulle ta fram ett par skor som stod längst in i garderoben (en av de femton hon har) och då såg jag den här. Men visst är den jättesnygg?

- Absolut .... men jag förstår inte..... har du aldrig sett den förr, eller?

- Men din toka, klart jag har, men inte sen förra våren så jag hade helt glömt bort den.

- Jaha ja, så du tror att du möjligtvis har nån scarf som passar till den då? log jag försmädligt.

Då boxade hon till mig och skrattade gott.

 

Nu har jag gjort en inventering i mina garderober. Inte i en enda av de två fanns det något snyggt som hade ramlat ner från galgen och gömt sig under några skor. Typiskt.

Jag insåg en sak dock. Cirka nittio procent av allt i mina garderober är svart. Jag som älskar färg! När jag ser någon som är klädd i rött, tänker jag " åh, så himla snyggt!". När jag själv sätter på mig något rött, tänker jag "åh, vilken blek julgris!" och byter till svart.

 

Turkos, lila, orange och gult, det är mina färger. Ändå har jag svart. Nej, nu jädrans ska det bli ändring på det! Nu ska det spraka om mig, våren ska få konkurrens. Men i dag snöar det så då passar det bra med svart. Dessutom svarvar det.

 

Min älskade mamma hade många uttryck att måla tillvaron med. Hon avskydde när det "svarvade" när hon skulle kratta. En vind som for hit och dit och som gjorde att löven uppförde sig precis likadant. Men det uttryck som jag, just i dag, har full förståelse för, är när hon kände sig "som ett utskitet äppelmos". Jag begriper inte på vilket sätt hon visste hur ett utskitet äppelmos kände sig och jag vet inte om jag vill veta det heller men i dag har jag en aning. Vaknade och var tröttare än då jag somnade, ont i hela kroppen, tung i huvudet, ja, seg helt enkelt. Kan det vara så äppelmoset känner sig? Segt?

 

På tal om generationer. I går visade syrrans tvååriga barnbarn sin farmor en lägenhet som var till salu i Norsborg. På Ipaden! Hon var speciellt angelägen om att visa en bild där en snygg barnvagn kunde skönjas. Men farmor fick hänga med på hela lägenhetsvisningen dessutom.

 

När jag var arton instruerade jag min mor hur hon skulle spela in ett TV-program där Yngve Forssells orkester var med. På en rullbandspelare! "Ställ mikrofonen så nära TV-n som möjligt och när Yngves börjar spela, då trycker du ner Rec och Play - samtidigt". Hon var nervös hela dagen. Själv hade jag inte tid att vara hemma och hjälpa till. Lunkan och jag skulle till Malå och dansa. Vaddå, nio mil enkel väg? Äh, det var ju där gograbbarna skulle vara och - pappa betalade ju bensinen. Och om man sen, vid hemkomsten, la örat tätt intill bandspelaren, kunde man höra Philip Minton sjunga "Amen" och "Proud Mary". En lyckad helg.