Men - nu igen! Vem är han??
Det har hänt igen! Jag har trott att jag tagit en bild av något och sen har det visat sig att någon(ting) helt annat har fastnat på bilden. Obs, det gäller inte ovanstående bild men du kommer att få se den - tror jag . . .
Vi var fler än en som besökte kyrkogårdarna i fredags för att tända ljus för våra kära. Överallt lyste lyktor som bildade fantastiska vyer i det annars så kompakta mörkret. När jag var på väg från mina föräldrars grav och hade gått uppför backen en bit, vände jag mig om för att ta en panoramabild över det vackra.
Precis när jag satte fingret på kameraknappen, kom en "rökslinga" uppstigande och när jag sedan skulle se om bilden blev bra, stelnade jag till! Men vad??
Det kändes i hela kroppen. Jag såg vad det var och inte var det motivet som jag tagit. Han, den svartklädde med vit skjorta, går med nedböjt huvud snett framför mig in mot det fantastiska ljuset! Okej, jag förstår om du tvivlar på mig och min intelligens men . . .
Ser du ängeln då? I vänstra övre hörnet? Som följer och beskyddar honom?
Visst, skämta bort det, driv med mig, förklara logiskt, det spelar ingen roll. Det var jag som upplevde det. Och jag är för evigt tacksam - och nyfiken. Vem är det? Är det samma som uppenbarade sig på fotot från stugan en mörkmörk höstkväll? Eller? Och varför?
Vi kan väl komma överens om en sak; du får tro vad du vill om jag får bevara minnet som jag vill. Ok?
Annars så klarade vi oss helskinnade från alla monster, häxor och spöken som var ute i helgen för att busa eller tigga godis. Det vara bara två små söta skräckfigurer som kom och ringde på, varav bara den ena var utklädd. Inte lät de speciellt farliga heller men för säkerhets skull fick de lite godis som de tackade så artigt för, neg och försvann. Har ingen aning om vilka de var heller. Det har i sanning varit en helg med möten med okända. Men även med en ny familjemedlem. Han (troligtvis) heter Cola och är en bedårande, busig liten kattunge som flyttat hem till Zingo och Cassi. Där fick vi inga alternativ om bus eller godis, där var det buset som gällde för hela slanten. En stor, halvvuxen katt, en liten kattunge och en pytteliten vuxen hund, kan det bli annat än kärlek? Och en massa plötsliga överfall . . .
Kommentarer
Trackback
