Nä nu jä..... byter jag bank!

 
 
Tack Nordea! Jag behövde verkligen bli påmind om min dödlighet, speciellt nu när den andra förkylningen på kort tid, har tagit över min kropp. Om trettio år är jag nittio - om jag lever. Och det är naturligtvis då jag behöver pengar som bäst.
 
Jag hade verkligen inte tänkt köpa någon julklapp till mig själv men nu känner jag att det är just precis vad jag behöver. Och det paketet tänker jag öppna när jag vill! Kanske till och med på julafton, som sig bör. Då ska jag njuta i fulla muggar och tänka att "himmel, vilken tur jag har som har mig som vän, en som vet vad jag önskar mig och som gör mig glad". För jag är helt säker på att jag kommer att få något som jag verkligen önskar mig. Kanske en bok. Kanske ett nagellack. Kanske ett par skitsnygga vinterskor i bränd orange. Vem vet.
 
I kväll får jag också en julklapp. Av Annika. Och hon får en av Åsa medan Åsa får en av mig. Utan rim men kanske med mer reson är tidigare år.
Den sjätte december får jag också en julklapp, av någon i juntan. Men innan tomten kommer, har vi spelat julklappsspelet och varit halvtokiga av egoism och spänning. När äggklockan så ringer, efter en tid som ingen har någon aning om, bara tomten, då är det inte alls säkert att alla nöjer sig med det som finns framför en på bordet. Om det finns nåt alls . . . Då kan den stora byteshandeln ta sin början och den är inte nådig den heller. Hot, lockelser, löften, mutor, ja, hela registret kan komma att behövas. Ett par mönsterstickade sockar mot en trisslott. En tygapelsin med doft kan helt plötsligt och otippat bli högvilt. En reflex kan starta ett inbördeskrig. Och finns då en egeninspelad jul-CD från Anithas dator, ja, då blir jag som rabiat om inte just jag får den. Så kan också julefrid te sig.
 
På tal om te så har nyss min vän Karin Lå varit hit med te från Sri Lanka som hon påstod botar vilken envis förkylning som helst. Nu har jag fått i mig en kopp och jag tvivlar starkt på att jag, om jag gapar och ser mig i spegeln, ser några halsmandlar. De måste ha bränts bort av chilin och pepparn som först av allt gjorde tungspetsen strimlad och krusig. Det är säkrast för förkylningen att den försvinner efter en kopp, annars kanske den inte har någon näsa eller svalg att slå rot i fortsättningsvis.
 
Jag har en liten sjukling i soffan också. Han ser på Nickelodeon och sin Ipad samtidigt. Så försöker han få min uppmärksamhet beträffande saffransbullar med mandelmassafyllning också. Han påstår att det är bästa medicinen mot hosta. Det finns tydligen många huskurer som jag inte ens har vetat om men som nu kommit till min kännedom. Jag är tacksam för alla tips och så fort stämbanden har återfått sin elasticitet och rätat ut sig efter teet, ska jag berätta hur det gick. För säkerhets skull har vi en kontrollgrupp också. Mio åt två saffransbullar på förmiddagen så Gideon ska ringa och kolla med honom sedan. Han garanterar nämligen att Mio är helt frisk och symptomfri. Men så lättlurad är jag inte. Det blir inte fler bullar nu, Gidde. Eller . . . ja, inte så länge han inte ser på mig med de där ögonen och ler så där som bara han kan. Då kanske - men bara kanske - han får sin medicin.

Kommentarer
Postat av: Karin Lå

Haha, Maude, teet höll vad jag lovade - i styrka och vasshet åtminstone. Ta en kopp i kväll också om du vågar då blir säkert förkylningen skrämd på flykten. Hoppas jag i alla fall:-)))Lycka till!

2013-11-27 @ 15:04:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0