Okej, jag ska. Jag ska, jag ska!!

 
Den har ett passande namn, min motionscykel. Adrenalin är ju ett hormon som frigörs vid stress och stressad blir jag när jag ser på den. Men nu ska det ske.
 
Under hela sommaren har jag haft ett välmående samvete. Då fanns inga krav från mig själv att jag skulle använda motionscykeln eftersom jag ju varje dag skulle vara ute på cykelturer i naturen i stället. Jo, just det ja.
Sedan bad min granne att få låna motionscykeln eftersom "den ändå bara står i källaren" och då hon hade så ont i sin rygg och knappt kunde gå, så antog hon att en cykeltur i vardagsrummet skulle göra susen. Men visst fick hon låna! Hur länge hon ville och behövde. Mitt samvete jublade.
 
Nu vill hon inte ha den längre. Hon ska nämligen på kryssning i Karibien en månad. Men jag tycker inte att hon går tillräckligt bra, skulle hon inte behöva ta med sig min cykel, tro? Jag tycker hon är på gränsen till ansvarslös som inte tar den under armen, som en livförsäkring. Tänk om ryggen slår slint! Tänk om de inte har varken sjukgymnast eller träningsredskap på lyxkryssaren. Ja, jag skulle då aldrig åka utan en motionscykel - om jag var hon och hade en snäll granne som lånade ut sin käraste ägodel. Ja, ja, jag kan ju inte bestämma över henne, hon är ju myndig och drygt det. Mycket drygt.
 
Så nu står den här, adrenalinpåslagaren. Men nu har jag verkligen bestämt mig. Det får bli 5:2 och cykling inne vid otjänligt väder. Vid vackert väder blir det promenader. Kanske in till affärerna i centrum. Till vackert väder hör: sol, duggregn, hällregn, snöfall (men inte än!), friska vindar där gränsen går vid styv kuling (sa jag rätt nu, jag brukar göra bort mig och blanda ihop ord så resultatet kan bli kul styving i stället ...) och dimma. Otjänligt väder är åska och risk för tsunami. Då ska man stanna inne och cykla.
 
Varför gör jag så här mot mig? Tycker jag inte om mig längre?  Det känns som att jag håller på att glida ifrån mig och det värsta är att det finns bara en jag. Eller?  För nog verkar det som att jag slåss mot någon. Och denna någon är en livsnjutare.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0