Otroligt känsloKalla Fakta

 
Givetvis skänker vi en slant till det ofattbara som händer. Vi ser bilder som vi inte förstår men när barn gråter vaknar vi och vill hjälpa till. Fattas bara annat. Vi som har det så bra.
Men - och nu är jag inte säker på att jag kan behärska ordflödet - när det gäller barn som far illa här hemma, då satsas resurserna i stället på konsulter som ska lära ut konsten att säga nej till dem och deras behov!
 
Jag såg Kalla Fakta i går. Jag ryser fortfarande.
Programmet handlade om hur funktionshindrade barn och deras föräldrar inte längre får den hjälp och det stöd de behöver för ett, så långt det är möjligt, drägligt liv. Svenska kommuner betalar stora pengar till företag som kommer och föreläser för tjänstemännen om hur de ska lära sig argumentera mot och besvara frågor om hjälp till behövande familjer.
 
Ett föräldrapar får inte längre hjälp med nattvak till deras dotter, som behöver dygnet-runt-vak eftersom en vändning i sängen kan medföra hennes död. Det får de nu klara själva.
En familj med en gravt cp-skadad son får inte längre tillgång till den stödfamilj som betyder så oerhört mycket för pojkens livskvalitet, med "syskon" som får hans ansikte att lysa upp i ett av de vackraste leenden jag har sett. Någonsin.
 
Det är för dyrt. Kommunerna har inte råd. Sverige har inte råd. Vi har inte längre råd - med känslor.
Men till penninghungrande, känslokalla individer som lär ut hur man enkelt slår ner argumentation med odiskutabla "fakta", till dessa finns det massor med pengar. Okej, beskyll mig för att vara okunning och jag ska inte svara emot. Jag är inte insatt i landets, landstingens och kommunernas ekonomi och deras olika "börsar". Jag begriper inte ett dugg om varför ett överskott i en börs, inte kan användas till att vända ett underskott i en annan. Jag fattar tydligen noll när det gäller pengars värde men är det nåt jag kan och förstår så är det människors värde. Där är det faktiskt så att alla är lika mycket värda. Punkt.
 
Jag blir äcklad.
 
Ha gärna insamlingsgalor och tävla om vilken kommun i Sverige som är givmildast men glöm inte för den skull det som händer runt knuten. Där en mamma och en pappa får turas om att sova varje natt för att deras älskade dotter inte ska riskera att dö. Där barn med "särskilda behov" blir särbehandlade på grund av att de kostar för mycket.
I Sverige. Där utanförskap inte ska få finnas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0