saltatochkryddat

 

Men alltså, var får vi allt ifrån? Skit är väl det ord som är längst ifrån något gulligt, gosigt och mysigt, eller tycker du annorlunda? Dock - sätt ihop det med unge och det blir en kärleksförklaring!

 

Någonting kan vara skitgott också. Hur i hela fridens dagar?? Marcus Hellner var väl skitbra i dag när han tog OS-silver, eller hur?

Jag kom att tänka på det här med ord och deras betydelse när jag, som vanligt, letade efter någonting och hittade nåt annat. Mycket intressantare.

Man kan väl inte kalla det dagbok, det som min morfar, för evigheter sedan, skrev för direkt utförligt var det inte. Det handlade mest om kor som mjölkade si och så mycket, som betäcktes och som slaktades. Och så vädret förstås! Men då kunde han knappast ha tänkt sig att två generationer senare skulle en dotterdotter läsa hans anteckningar och skratta sig halvt fördärvad. Inte av elakhet, utan ren och skär glädje över hans felstavningar! När han ville tala om att det var kallt en dag, skrev han "tjillit". Kyligt, alltså. Men när en av hans alla döttrar gifte sig med sin fästman, skrev morfar "mycket tjillitt".

 

Vad är det nu för roligt med det då, undrar du? Jo men vi säger ju tjilligt när vi menar att det är rätt åt någon. Jag antar att det har sitt ursprung i "tji fick du", eller han eller hon, men när vi var barn, lärde vi oss snabbt att säga "tjillit ått dä" när någon dumskalle som retades, slog sig på knät när han ramlade. Eller nåt sånt.

 

I min fantasi såg jag hur morfar log i mjugg åt sin dotter som gifte sig och tänkte, precis, "tjillit ått dä". Kärleksfullt, alltså. För så är ju nu vårt språk konstruerat att vi kan blanda ihop positivt och negativt hur som helst.

 

När hon, Jannike alltså, föddes var hon jätteliten.

Han är ju supernykterist.

Den här bilen går asbra.

Jag är fruktansvärt glad.

Bruden är döläcker.

Och så vidare. (Jag kunde också ha skrivit "bonden skulle gå ut osv" men det gjorde jag inte. Eftersom det är vinter.)

 

I dag är det plusgrader. I Sotji är det också milt. Ändå sa jag "tjillit" när Northug stapplade över mållinjen. Nej, jag är inte ond. Inte om man jämför med Mikael Persbrandt som i min dröm, efter det att det kraschat nåt fruktansvärt (rätt i sammanhanget!) i min mun och alla mina tänder gick sönder, kom med en rå potatis och sa: Här! Om du blir sugen, kan det ju vara gott att knapra på något.

Det - min vän - är ren och skär ondska det.

När jag vaknade kände jag först av allt efter om tänderna satt kvar. Det gjorde de. Men nån råstekt potatis till köttet blev det inte. För tänk om det var ett förebud . . .

 

Det gäller att vara våldsamt försiktig.

 

PS. Dagens beröm går till alla utpumpade idrottskvinnor och -män som ställer upp på intervju efter intervju och svarar på samma frågor om och om igen även om det inte gått som förväntat. Som vi alla förväntat. Snyggt!