saltatochkryddat

 

Jepp! På fredag är det OS-invigning och jag tänker vara med! Fattas bara annat. Det skulle se väldigt märkligt ut om jag inte var närvarande, faktiskt. Jag tror nog att alla förväntar sig det.

 

Inte har jag direkt legat i hårdträning inför premiären, det här sitter i ryggmärgen så jag kan vänta med uppladdningen till dagen innan. Inte kommer jag att ta ut mig med mina sista krafter heller även om jag förmodligen kommer att känna mig utpumpad när det är över. Det brukar vara så.  Och det kommer inte an på min egen prestation, utan desto mer på de andra deltagarnas. Det gäller ju att försöka haka på, att inte bli efter för då är det kört.

 

Tyvärr krockelerar invigningen med de Olympiska Spelens men det får kvitta. Jag gillar ändå inte det makabra penningslöseri som förekommer varje gång och det lär inte bli mindre nu när Ryssland ska visa sina muskler.

Vad då, trodde du att jag menade den invigningen? Neej då, den kommer allt i skymundan av säsongpremiären av OS = Oregerliga Symöten. Det vill säga: min Junta.

 

Vi har två uppehåll, dels ett kortare mitt i vintern, dels ett längre över sommaren. Annars försöker vi att träffas en gång i månaden. Nu har vi inte setts på flera veckor, det har hunnit hända mycket och allt ska avhandlas på en och samma gång. Gärna samtidigt. Då kan det penibla hända att någon är i ofas och gråter en skvätt när någon annan tokskrattar. Då blir det ett förfärligt förklarande från alla håll och kanter och ingen blir klokare.

 

Jag har väl berättat om den modiga maken, eller möjligen nyfikna, som tänkte sig förgylla Juntans fikapaus (det var innan vi gått över till mat och vin det) med sin närvaro. Han försökte hänga med i det alla sa men det slutade med att han ramlade av stolen och var yr i två dagar. Så går det när man ger sig otränad in bland eliten.

 

En annan äkta hälft hade för vana att fråga sin fru, efter hemkomsten: Jaha, vad pratade ni om på juntan i dag då?

Efter ett tag lärde han sig av med det.

 

På fredag klockan sex smäller det. Jag står för värdinneskapet denna gång så vi måste försöka fixa boxen i sovrummet så att någon kan stänga in sig där och se på TV. Annars vet jag inte hur det ska gå. Det finns OS-invigningar som kostar och OS-invigningar som kostar på. För andra. Vi deltagare kanske slänger en blick på TV-n när alfabetet har hunnit till S för då kan vi ju få en skymt av, exempelvis, Björn Ferry. Han skulle förresten platsa i vår Junta; glad, pratsam, får tokiga infall och säger helt oväntade saker. Han är guld värd!

Det är vi också.