saltatochkryddat

 

Förr var man gift. Eller så inte.

Skattemyndigheten hade det väldigt enkelt och fridfullt. Det är värre nu.

 

Personligen hoppas jag av hela mitt hjärta att jag får bli Turbo, när det är dags. För det handlar om tur huruvida makar ska få bo tillsammans på ett äldreboende. Det är något som – också – gör mig vansinnigt upprörd! Ska samhället/staten/kommunen/andra människor få avgöra om ett par ska få fortsätta att leva tillsammans den tid det har kvar eller ej? Självklart inte! Det borde vara inskrivet i de Mänskliga rättigheterna att de som vill, ska få bo med varann till livets slut.

 

Nu finns det ju en hel del varianter av boende, och fler lär det bli. Sambo är ju etablerat. Delsbo är vanligt. Mambo är påtvingat på grund av bostads-/arbetsbrist. Och snart kommer skattemyndigheten att få jobba även med:

 

Fågelbo – lever halva året utomlands och halva i Sverige.

 

Åbo – de som valt att leva i husbåt.

 

Falsterbo – en som är skriven hos sin faster men som inte bor där.

 

Dumbo – en som borde ha flyttat ifrån sin partner för länge sen.

 

Obo – bostadslös norrlänning.

 

Bimbo – Betalar Inte Månadshyra.

 

Ormbo – kollektivboende med tvivelaktig moral.

 

Placebo – tror att han/hon bor någonstans.

 

Tjabo – varken nöjd eller missnöjd med sitt boende.

 

Och det kommer att bli fler och fler varianter, tro mig. (Eller så inte . . .)

 

Det enda jag hoppas på är att inte Turbo i fortsättningen ska innebära att man måste ha tur för att få bo med den man vill, utan att man, oavsett ålder och hälsa, själv ska få bestämma det. Eller ens anhöriga, om man inte själv kan prata för sig. Det är väl ändå ett människovänligt samhälle vi lever i! Eller?

 

I går åt jag bruna bönor. I dag bor jag på Hemlighuset. Men det behöver skattemyndigheten inte veta.