Att de inte skäms?!

 
Ibland får även de finaste kuddar (tack, sys) agera skämskudde. När känslan av att inte stå ut övermannar en på ett ögonblick och man bara måste få gömma sig bakom något.
I går hände det. Och jag borde ha varit förberedd.
Men det blir nu inte alltid som man har tänkt sig. När Barcelona gjorde mål efter mål efter mål i den match jag hade tänkt avnjuta, ja, då blev det hela rätt ointressant. Alltså bytte jag kanal. Till 3:an och Hollywoodfruarna.
Nu har jag bestämt mig. De kan inte vara verkliga!
 
De kriterier på framgång och skönhet som gäller för dem, finns inte i verkligheten. Snälla, säg att det är så.
Gunilla Perssons haussande av sin tolvåriga dotter med en högst medioker sångröst, borde, om det är verkligt,  stoppas av någon, innan den, av mamman, utlovade utsålda Madison Garden till dotterns ära, resulterar i en förödande tragedi.
Och den här Agnes Nicole Winter som letar lämpliga dejtingobjekt åt sin vuxna son på Facebook . . . Hans ilska över hennes initiativ hindrar dock inte den omtänksamma mamman från att anlita ett medium vid dejten som ska tala om för m-a-m-m-a-n om de unga tu passar ihop. Men hjälp! Det kan bara inte vara verklighet.
 
Åsa, hon har Sigfrid. Egentligen inte ett barn, utan en pytteliten hund som bärs i famnen överallt och som får kissa på vilka äkta mattor han vill, hos andra, för han är nämligen King of Hollywood.
Vilken tur att nykomlingen i gänget, som Åsa fick en sån otrolig connection med, visade sig vara orakad på vissa privata parts och sådana umgås inte Åsa med. Usch. En med buske. Nej, fy. Verklighet?
 
Maria, den så omåttligt populära, skulle inte drömma om att kritisera sonen om han kuggas vid uppkörningen. Hon är en sån som "pushar och stöttar" i alla lägen. Men när han med nöd och näppe klarar sitt körkort med 13 fel av de max 15 tillåtna, då säger hon "you stink". Jag undrar vad hon skulle ha sagt om hon inte varit en sån otroligt uppmuntrande mor.
 
Caroline, nykomlingen, är varken fru eller har barn/hund. I stället har hon det största självförtroende en människa kan bära, tror jag. Och så har hon ju en buske. Så hon platsar. Verkligen?
 
Varför jag ser programmet trots att jag förfasar mig och skäms, å deras vägnar, bakom en kudde?  Bekräftelse, min vän, bekräftelse är svaret. Jisses, vilken bra förälder jag har varit och är. Om mina barn skulle våga påstå något annat, ska jag tipsa dem om att se Hollywoodfruar. Då får de se att skrika för högt på fotbollsmatcher och imitera Axl Rose på en skolavslutning inte är det mest pinsamma en mamma kan göra. Lååååångt ifrån.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0