Det är mörkt nu . . .

 
Jag brukar verkligen gilla advent. Inte julen, med den är för många minnen, som gör ont, förknippade. Dessutom gör den mig trött.
Men nu, när andra advent närmar sig, har inte min hjärna och mitt hjärta någon som helst vilja att samarbeta. Hjärtat säger: Jag går sönder! Hjärnan säger: Skärp dig!
 
För dig, som eventuellt inte har hört talas om det, kan jag berätta att en del av familjen åker nästa vecka till Thailand och blir borta i tre månader! T-r-e  m-å-n-a-d-e-r. Hörde du?
Alltså, tre månader är lika länge som den norrländska sommaren varar, om det vill sig väl. Tre månader är ett kvartal, ett kvarts år. Tre månader är en evighet!
 
Men . . . sommaren går ju jättesnabbt. Kvartalsräkningarna kommer stup i ett. Hur kan det vara så olika?
 
Okej, jag har nyss betalat elräkningarna. Två stycken. Den ena större än den andra. Det kostar slantar att ha fritidshus även om man inte förbrukar någon ström, nämligen. Så i januari kommer utgifterna igen. Och sen i april . . . Men, vänta nu, då har ju familjedelen varit hemma länge! De kommer ju hem den tionde mars. Långt innan elräkningarna.
 
Ibland hinner jag inte putsa alla fönster på stugan innan det är dags att flytta tillbaka in till stan. Tiden bara flyger iväg! Man hinner knappt kratta bort fjolårslöven innan blåbären ska plockas. I somras hann vi, till exempel, inte sjösätta båten ens. Det är inte mycket man hinner på tre månader.
 
Men om man ska vara utan vissa kramar i tre månader, då finns risken att man går sönder. Att tiden sniglar sig fram, om den ens rör sig.
Jag har hotat den andra familjedelen med att det kan bli tätare mellan mina besök hos dem, varvid fadern i den familjen såg helt förskräckt ut för en stund. Han trodde nämligen att jag skulle ringa mycket oftare också . . .
På den punkten lugnade jag honom. Det är kramar jag är ute efter, inte tomsnack. :)
 
Det är mörkt nu men det blir ljusare igen! Och då blir jag hel igen.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0