saltatochkryddat

Sol på väggen.

Sol på vägen.

Sol på vågen.

Och sen då? Jo, sen kom molnen tillbaka och i dem fanns en massa snöflingor som absolut ville falla ner mot jorden, precis där jag bor.

 

Tänk vilken skillnad det gör. Vädret, alltså. I går var det en strålande vacker dag och Strandpromenaden var full med folk som gick i snabb takt. Ingen strosade, vilket förmodligen beror på att vi inte har fattat att man inte alltid måste ta sig så fort som möjligt mellan två punkter för att inte frysa ihjäl.

 

I dag är ingen sådan dag. Det är grått och vitt överallt, vart man än vänder sig. Himlen är grå, marken är vit och däremellan är det gråvitt. En och annan röd bil syns men tamme sjutton, de flesta bilarna är också grå. Eller siverfärgade, om man vill vara lite mer elegant. Det vill inte jag. Det är till och med grått i spegeln nuförtiden . . .

 

Just nu är Kicki på väg hem till Beer Sheva. Jo, hon bor i Israel men har varit hemma på besök. Där har de bara 19 grader varmt och halvsol i dag. Jag var liksom tvungen att kolla eftersom hon envisas med att vi borde åka och besöka dem, kanske göra en utflykt till Eilat och bada i Röda havet som är så salt att man flyter utav bara farten.

 

Du, jag har flutit som en kork i Sjöbosand. I vattnet vid Flakaskär. I badkaret. Jag kan flyta. Omkring.

Vilket jag inte skulle kunna om jag besökte min gamla klasskompis i Israel. Tyvärr. Fastän hon säger att det är riskfritt att vistas där. Jag skulle nog inte kunna slappna av en sekund ändå. Och man måste vara avslappnad om man ska kunna flyta.

Det finns annat vi inte heller är överens om. Vilken lärare, på gymnasiet, som bad oss tjejer att inte ha kjol på hans lektioner för han fick så svårt att koncentrera sig då. Till exempel. Jag har rätt. Hon har fel. Fastän hon hävdar motsatsen.

 

Det är kul att prata ungdomsminnen. Med Ywe. Med Kicki. Med Lunkan. Och de andra. Men herregud så skönt att man inte längre är ung!  Och att inte ens mina barn är särskilt unga längre. Nu är det "bara" barnbarnen man ska oroa sig för. Eller?

Okej, jag minns att jag tyckte att pappa var lite väl överbeskyddande när han väntade på att få ett livstecken från mig sedan jag hade lämnat dem och kört den dryga milen hem till mitt. Hahaha.

 

Mina barn får åtminstone förflytta sig till Lainio eller Jörn innan de bör (läs:måste!) höra av sig.

Jag är ganska så tuff för att vara en gamling jag.

Trots vädret.