saltatochkryddat

Jag tycker - och jag tycker om! Ibland saltar jag min tillvaro, ibland kryddar jag den med drömmar. Jag gråter, är upprörd och förbannad - men mest skrattar jag.

Tankarna går kors och tvärs

 

Slutspel, sommartid, sockerfritt.

 

Å ena sidan.

 

Flygkatastrof, flyktingkaos, fientligheter.

 

Å andra sidan.

 

Och mitt emellan: Ett samvete.

 

Får jag vara glad när världen ser ut som den gör? Får jag tycka att slutspelet i hockey är det viktigaste som finns just nu? Får jag vara deppad över att mitt blodsockervärde är i högsta laget och att jag därför inte får äta mina favoritpåskägg till påsk?

 

Tankarna flyger vilsna hit och dit. Precis som det hundratalet sidensvansar som i går landade i de kala rönnarna utanför fönstret. Hallå, det är vår! Ni ska komma på hösten. Har ni blivit vimsiga? Är det den globala uppvärmningen som spökar? Eller miljöförstöringen? 

 

Om jag vill, kan jag sänka mig själv genom att ta till mig alla världens problem. De väller som en tsunamivåg över en så fort man slår upp sina bruna, grusiga, morgontrötta ögon. Klockradion slår igång med senaste nyhetsflödet som borrar sig in i ens medvetande, gör ett stort hål som strax fylls med svart hopplöshet över mänskligheten, och inser att det där kan jag omöjligt vara en del av. Det där kan inte vara min värld, den jag lever i.

 

Min värld är fylld med skratt, kärlek, bus, litteratur, musik, minnen, livslust, småshopping, TV, hockey . . .

 

Finns den på riktigt eller lever jag i fantasins värld?

 

Jag upprörs över all ondska, egoism och elände MEN om det hade varit sommar så vet jag vad jag hade gjort. Då hade jag tagit mitt gamla metspö över axeln och den gamla plåtburken med hål i locket, för att maskarna ska få syre, gått ner och satt mig på bryggan och stirrat på flötet. I timmar. Utan att tänka en enda tanke.

 

Men än är det inte sommar. Än spretar tankarna hit och dit, utan fokus. Gör jag rätt eller fel?

Jag vet inte. Jag vet bara att jag älskar att vara bakom flötet.

Hej! Vad duktig Du är på att få till det,Maud gläds över ishockeyframgångar och älven river så snart får Du lugna ner dig i sommar med fiskspöt,men bakom flötet är Du inte!

Hej igen , jo jag har läst alla dina bloggar!Men Nej, vad tråkigt höra om Lasse O,förskräckligt hemskt med hjärnblödning, Huvva jag ryser, en på vår gata fick det i fjol och var nära att stryka med men är faktiskt ute och går nu, men är svag!Hopp finns! MVH Kjell