saltatochkryddat

 

Jag förstår inte varför två så diametralt olika företeelser ska tvingas samsas om samma helg. Spöken, monster, döskallar och - helgon. Barn som ringer på dörren och ställer ultimatum: Bus eller godis! Samtidigt som  tusentals ljus tänds på älskades gravar och en stund av eftertanke och minnen ges tid till.

 

Det är inte så att jag missunnar dem som vill fira Halloween, tvärtom, det är mer krocken jag har svårt att inse fördelen med.

 

Själv kommer jag snart att ta mig till mina föräldrars grav och känna mig som ett helgon. Sen ska jag äta gott och dricka blod (okej, ett glas rött) och SEN...... sen kan det hända att jag börjar svära! Det är ju hockey, bevars, och går det inte som jag vill, kan det bli väldigt lite helgonlikt här hemma. Då blir det garanterat bus, för jag äter inte godis. Om det inte varit Alla Helgons helg, hade jag kunnat leva ut mina känslor för fullt men nu måste jag behärska mig en liten aning. Det tär.

 

Jag kom att tänka på den där stackars mannen som jag skrämde halvt ihjäl när jag trodde det var busungar som ringde på dörren och för att förekomma dem, tväröppnade jag dörren och skrek:BU!!

Han tappade inte alla adventskalendrar han var ute för att sälja, den vettskrämda mannen, men nära var det. Själv tappade jag ansiktet.

 

På lördag ska jag åka till stugan och rycka upp granar med rötterna. Alltså, de pyttesmå granarna. Sen ska här dekoreras! Kusin Kerstin tipsade mig om det och jag tände på direkten. Får väl se om resultatet blir så bra att det publiceras. Det finns däremot inte ett enda foto på den krans av polkakarameller jag gjorde ett år. Men Nickans hejdlösa skratt klingar fortfarande i mina öron. Hon kände inte igen kransen som hon gett mig beskrivning på. Äh, jag hade bara ändrat lite i själva designen, lite konstnärlig frihet måste man väl få ha?

 

Efter stugan och skogen ska vi hem och heja fram Norrköping till fotbollsguldet! Varför? För att jag har släkt och familj som bor i närheten? Nix. Det är helt och hållet för Sommarstugegrannejannes skull. Vi vill ju så gärna fortsätta att vara vänner. Även om inte ens han begriper varför han håller på Norrköping.

 

Ha en helg! Vilken, väljer du själv.