saltatochkryddat

 

Breivik, alltså. Han som kallblodigt mördade 77 människor.

Nu "hotar" han igen.

Han hotar att svälta sig till döds i protest mot de omänskliga förhållanden han tvingas leva under i fängelset.

"Låt honom hungerstrejka tills han dör", säger många.

Tvångsmata honom, säger jag.

 

Se till att han tvingas leva lika länge som de anhöriga till hans offer, för de lever också under omänskliga förhållanden. Orsakade av den person som nu sitter i fängelse och gnäller över att han bor trångt, inte får umgås med de anställda förutom genom en lucka i dörren och att han tvingats avbryta sina universitetsstudier!

 

De ungdomar, vars liv han släckte, tvingades också avbryta sina universitetsstudier. Sina framtidsplaner. Sina kärleksförhållanden. Sina liv.

 

Så, tvångsmata honom! Gärna med mat som han inte tycker om. Men näringsriktig.

 

Jo, jag är upprörd. Jag blir det ibland. Och när jag tänker på hur en del ger sig själva rätten att bestämma över andra människors liv och död, då blir jag inte bara upprörd. Jag blir skakis.

Killen, som sköt ihjäl skolelever i USA häromdagen, hade tretton vapen hemma, helt lagligt köpta.

Behöver jag säga mer?

 

Nä, nu ska jag försöka krypa in i min bubbla, stänga ute omvärlden och läsa Marianne Cedervalls senaste och näst senaste bok. Där är till och med de onda riktigt goda.

Jag måste fly verkligheten när den visar sig i form av Breivik.