Ingen diva på divanen

(null)

Vi har fått vårdnaden om en divan. Eller om det heter schäslong. Den står i orangeriet. Eller om det heter lusthuset.
Hur det än är så är det mysigt.
Att Mannen i huset placerade sig just där just då, berodde på att hans telefon ringde och att jag såg finalen i tennis på TV. Det kallas att ta det säkra före det osäkra. Hans telefonsamtal kan få ljudstörningar annars. Så blir det när världens bästa tennisspelare är på banan. Låt mig få presentera: Rafael Nadal!
(null)

Mannen visste att om Nadal vann finalen, skulle både Nadal och jag gråta. Av rörelse, av glädje, av spänning som släpper. Och medan tennisguden gråter tyst, är hans fan i fåtöljen desto mer högljudd. För att inte tala om snuvig. Snörvlare i världsklass.
Då kan det vara bra att ha ett eget krypin som telefonpratare.
Annars ligger han inte mycket på latsidan. Han blir som en annan när han kommer till stugan. En blandning mellan Oppfinnar-Jocke, Kaffe-Petter, Grönsaksodlaren, Pysslaren och Livsnjutaren.
Handtaget till kylskåpet gick sönder. Helt obrukbart. Jisses, så glad han blev! Ut i snickarboa och började vissla. Och visst har vi nu ett nytt, vitt, snyggt, funktionellt kylskåpshandtag. Men det finns en plastlåda nånstans som saknar ett handtag  . . .
Det skulle aldrig Nadal ha tänkt på. Han är perfektionist in i minsta millimeter. Plus en tvångsmässig ritualföljare. Jag kan aldrig tänka mig att hans livskamrat ler upp till öronen varje gång hon ser deras kylskåp. Men det gör jag! Där är jag en klar vinnare. Alla gånger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0