saltatochkryddat

Jag tittar ut genom ett fönster och ser en blågul flagga vaja för den svaga vinden med en klarblå himmel som bakgrund. Några vita molntussar skyndar sig förbi. Gräsmattan är fortfarande grön, trots en vecka in i september och efter en torr sommar.

Allt är så vackert.

Om inte om fanns.

Det många njuter av skönheten i, är fult för andra. Färger, till exempel.

Men de som inte ser färger alls, de synskadade och blinda, hur avgör de vad de tycker är vackert? Via känseln? Via hörseln? Via vad? Fantasin?

Den tror jag på! Fantasin. De som inte har den,  har inte förmågan att se. Då är allt svart svart och allt vitt är vitt. När det i själva verket finns en drös nyanser. Bengt Grive, legendarisk konståkningskommentator, han hade förmågan: Hon åker inte riktigt i vitt, snarare i ljusvitt. Han satt inte fast i ett stelbent tänkande han. 

Med detta sagt, ja, vad vill jag ha sagt?

. . . Kråkan satt på tallegren, den sa ett, den sa tu, ute ska du vara nu.

Eller var det röda och gula äpplen jag ville prata om? Dessa valtider 🙄