Kategorisera mig inte!

(null)

På grund av någonting, kom jag att tänka på min kompis ord när vi, för några år sen, skulle ut på en längre bilfärd: Nu måste vi köra försiktigt för tänk om nånting händer, då kommer det att stå "två medelålders kvinnor råkade i går ut för" och så vidare.
Jag skrattade gott åt den befängda tanken.

I går såg jag en rubrik: Äldre kvinna påkörd. Och i texten framkom det att hon var 60 år. Fem år yngre än jag! En äldre kvinna . . .
Vad är jag då? Som i dag fick höra "men du som är så ung, minns ju förstås inte hur det var då". Under andra världskriget, nej. Det minns jag inte. Då var jag inte född.  Faktiskt!

Kategorierna tar över mer och mer, vilket kan bero på att vi har slutat att se individerna som individer. Här indelas folk i nyfödda, dagisbarn, skolbarn, gymnasieelever, studerande, arbetssökande, bidragstagare, höginkomsttagare, utlandssvenskar, nysvenskar, pensionärer, åldringar, ja, hela tiden fram till slutet då vi anses vara borta.

Men hej bara, vi har minsann lärt oss att höginkomsttagare även kan vara bidragstagare och att pensionärer kan vara studerande. Typ. Därför kräver jag ett omedelbart utträde ur alla grupper som media förfogar över. Gu nåde er om ni skriver "en äldre dam" om jag råkar köra i diket. Det ska stå: Fortkörare styrde i takt med Metallicalåt, tappade kontrollen vid ett gitarrsolo och hamnade i diket.

Blomman på bilden är inte en ros. Den är en älskad glädjespridare. Bara så du vet.

Det pågår nånting under ytan

(null)

Jo, jag är säker. Mörka makter har planer.
Ja, eller mörka och mörka, makter i alla fall. Planer har smidits några år nu och håller på att komma fram i ljuset. Och det är nåt stort på gång!
Sverige håller på att manövrera sig ut ur Melodifestivalen, eller Eurovision Song Contest, som väl den stora tävlingen heter! 
Jo, det är säkert. Första tecknen kunde skönjas när Bransta City Släckers blev antagna som ett av tävlingsbidragen. Iförda brandmannaklädsel. Jomen, det var ju lite skoj ändå. Ett fartfyllt spex. Men självklart en engångshändelse. Eller?

Vad säger vi om Björn Ranelid? Torsten Flinck? Edward Blom? Rolandz? Bara som exempel. Vill makthavarna att vi, svenska folket, ska tappa intresset för Mellon så till den grad att SVT och Christer Björkman "tvingas" lägga ner tävlingen? Jepp. Svar ja.

För, ser du, innan den svenska tittarjuryn slutligen får säga sitt, ska nämligen några väl valda andra länders juryer avge sina röster på våra inhemska bidrag. Det måste de tycka är jättekul. Man skulle kunna jämföra det med att exempelvis Spanien fick bestämma vilket svenskt fotbollslag de skulle möta i en VM-final. Bland tio kandidater, varav högst två kom från Allsvenskan, tre från division tre och fem från division sju, vilka tror du de skulle välja? Om, förutom äran, miljoners miljoner stod på spel? Svaret är självklart Edward Blom.

Jag tycker att tävlingsledningen totalt saknar respekt för Sverige och Sveriges invånare. Det står jag för. Och säger bara: ABBA. Då stod vi alla enade, stolta som bara den. Och vi kan ju alla talesättet: Enade vi stå, söndrade vi falla. Alltså faller Melodifestivalen.
V.S.B.



Nästan ett års tystnad

 
Men nu tyar jag inte längre!
Jag vill skrika ut min glädje över vapenvilan i Syrien!
Jag vill vråla ut min ilska över försäkringskassan!
Jag vill torgföra min frustration över trångsynthet!
Jag vill visa min kärlek!
Jag vill. Jag vill. Jag vill.
 
Det blev många ”jag” där. En dödssynd är det, att börja en mening med jag. Då är man egotrippad och uppblåst. Men nu är det ju så, att det är mina känslor det handlar om och då blir det ju väldigt svårt att inte skriva om sig själv, eller hur?
 
När jag slutade med min blogg, Saltatochkryddat, för snart ett år sen, var jag hjärtinnerligt trött på mig själv. Mina åsikter, mina tankar, mina minnen, mina funderingar, mitt, mitt, mitt.
Nu vill jag umgås med mig själv igen. Och väldigt, väldigt gärna med dig.  Om du vill.
Det kommer att bli mycket hittat och dittan. Käpphästar (var och vart), kärlek (familj), TV-kanaler (reklamfinansierade), barnbarn (sen sist har det äldsta vuxit om mig med flera centimeter), media (grrrrr), ja, du förstår, det blir som vanligt en hel del svammel, en del saltat, en del kryddat.
 
Nu har jag tagit beslutet. Det andra beslutet, valet, är Ditt.
 
Bilden föreställer förresten alla stenar som just nu fallit från mitt hjärta.

RSS 2.0