saltatochkryddat

 

Det råder fullständig kaos i mitt inre. Du vet, när det känns som att alla känslorna kommer på en och samma gång. Eller du kanske inte vet? Det är möjligen så att det bara är Per Gessle och jag som vet. Låt mig, i så fall, förklara.

 

Å ena sidan är jag glad och tacksam. Å andra sidan är jag förbannad och missunnsam. Ena stunden fylls jag av varm kärlek och lycka. Andra minuten avskyr jag och har fullt med taggar utåt.

Om jag vore en bil, skulle jag inte klara besiktningen. Skulle definitivt tas ur bruk med motiveringen trafikfarlig. Vänster blinker (det heter en blinker, flera blinkrar, ev blinkers) skulle definitivt orsaka en kraftig inbromsning. Vindrutetorkarna skulle signalera. Bromspedalen skulle öppna koffertluckan. Du förstår, va? Ja, eller så inte.

 

Jag skulle vilja ställa mig på torget och skrika ut mina åsikter! Om jag bara visste vad jag har för åsikter.

Det här med Kommunal är plättlätt. Där kommer sågen fram, utan pardon. Det här med att förlora mot Karlskrona är vid första anblicken lätt. Sågning. MEN - om någon annan sågar, då blir jag genast av motsatt åsikt. Ingen kritiserar mitt AIK ostraffat. Margot Wallström då? Då fastnar jag som i en rondell. Kör bara runt, runt, runt. För visst har hon råd att köpa en lägenhet i Stockholm, hon har tjänat bra på sina jobb och uppdrag. Där hon dessutom har varit kompetent och respekterad. Så - har hon gjort något fel? Ja, om hon hade gått i skola någon annanstans än på Brännans Centralskola i Skellefteå, då hade det inte varit otroligt att jag hängt på drevet och skällt som en jakthund. Men vi Brännanelever gör inte sånt. Vi gör rätt för oss och är ärliga. Dessutom gick vi högstadiet samtidigt, Margot och jag, och det kvalificerar henne till att omfattas av min välvilja.

 

Så är det det här med vintern. Och kylan. Jag avskyr dem båda. Tror jag. Men vinterbilder är nog bland det vackraste man kan se. Och kylan gör att det är legalt att kura under en filt och läsa en spännande deckare. Ändå gormar jag och svär och längtar till sommaren. Till myggen. Spindlarna. De grusade förväntningarnas tid. Men så plötsligt hör jag Winter Song med Chris Rea (Tack!) och den gör min vinter till en saga.

 

Alltså, om du hör en storsmäll och seismografen i Uppsala ger utslag, utan att någon jordbävning eller nåt jordskalv kan registreras, då vet du. Då är explosionen ett faktum.