Att äga eller inte äga är faktiskt inte frågan

(null)

Alla har väl hört talesättet: Vi ärver inte jorden av våra förfäder, vi lånar den av vår barn.
Jag säger som Magnus och Brasse i Fem myror är fler än fyra elefanter: Fel, fel, fel, HELFEL! Man kan inte ärva något som ingen äger.
Hur kan någon tro att man kan äga en planet i Universum? Jo, det finns faktiskt en hel del som kan det. Tro det, alltså.
Nu ska vi nog börja slåss om ägandet av planeten Mars också eftersom människan har satt sin fot där. Människan - universums överlägset intelligentaste varelse. Eller?
Jag är inte intelligent nog att förstå sånt där och jag skulle gärna vilja ha svar på en del frågor, typ
Är herravälde förenat med hög intelligens?
Är lagstiftning ett resultat av hög intelligens?
Är rikedom ett tecken på hög intelligens?
Du förstår vartåt det lutar, va?
Det lutar så pass mycket åt ett visst håll att jag inte ens törs säga ordspråket: Stor i orden men liten på jorden. Så jag sätter P. 
Särskilt modig har jag aldrig varit men nu är jag räddare än någonsin. Rädd för vad? Finns det nåt att INTE vara rädd för? Skogsbrand på grund av torkan. Där har jag två att vara rädd för. Sjukdomar. Finns hur många som helst att vara rädd för. Spindlar. Men dom dräper jag! Så många och ofta jag kan. Det får man inte göra för då börjar det regna, säger ett ordstäv. Och? Säger jag. Det är ju det vi behöver.
Jag passar på att vara lite rädd för vintermörkret som ska komma också, en helt logisk rädsla nu när jag njuter ohejdat av ljuset dygnet runt.
Nu tror jag att jag bestämmer mig för att njuta ohejdat i fortsättningen. Kommer åskan, jamen nu har jag ju mannen hemma hela tiden om utifall att. Lille P behöver jag inte bry mig om, det löser sig (Tack J-Å för att du lärt mig att tänka så). Det är ju så med det mesta att om man oroar sig i förväg har man ju förstört en tid i onödan. Jag ska inte oroa mig för barnbarnen, de har ju egna föräldrar som får ta den biten, om det behövs. 
Middagsmaten . . . Jädrans också! Där satt haken. Okej, nåt bekymmer bör man väl ha kanske.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0