saltatochkryddat

Minus 33 i fredags, plus 5 i dag, alltså fyra dagar senare. Problemet är nu att jag inte vet om jag har influensa eller väderverk. Bara att jag mår dåligt och har tokvärk i hela kroppen.

Varm ibland, kall ibland. Svettas så det ångar från kroppen, fryser så jag skakar. Feber? Vem vet, inte jag. Febertermometern, den digitala muntermometern, har lagt av och nån annan vägrar jag att befatta mig med!

Allt vi får göra är att vänta och se. Och känna. Staffan har panschohandlat på egen hand i dag och förutom det som stod på listan, har han köpt pariserkorv med tillhörande bröd. Jojo, det gäller att se om sitt hus, ifall hustrun nu skulle vara sjuk. 😍

Men nog minskar våra nyuppkomna problem om man jämför med dem som ledningen för landets försvar ser komma. Eventuellt. Men ganska säkert. Jag förstår mig inte på krig. Förutom snöbollskrig som jag aldrig har deltagit i av rädsla för att få snö innanför kragen. Så fruktansvärt kallt och dessutom obehagligt när den smälter och rinner i strida bäckar nerför ryggen. Och det är tjugofem grader kallt i luften. Tur att man, oftast, fick välja själv om man ville delta i ett sånt krig eller ej. Nu är tiderna förändrade och vårt neutrala land ska inte räknas som neutralt längre. Jag förstår inte. Vi ska ingå i en försvarspakt som ska göra oss trygga. Hittills har vi varit trygga genom att vara ett neutralt land. Nä, det är inte mycket jag fattar.

På tal om ofattbart. Vi har inte haft nån julgran i år. Dagen innan vi skulle åka och tjuvhugga en liten gran som stod alldeles förfärligt jättenära vår stugtomt och som säkerligen skulle börja ge skugga på vår gräsmatta om en femtio-sextio år, då började det toksnöa. Och det slutade aldrig. Så vi skrinlade våra planer på julgran och upptäckte att vi inte ens skulle ha haft plats för den! Vad hade hänt?! Jo, förnuftet hade fått plats!

Plötsligt händer det.

Jag skulle önska att det hände fler på vår jord.