saltatochkryddat

I dubbla filtar dessutom, då är det inte bara kallt utan KALLT!

Antingen har vi för litet frysskåp inne i köket eller så har vi för mycket mat däri. Allt ryms inte. Bakverk, säger maken. Jo, jag vet att jag går loss på bakning redan ett par månader innan jul men det är mest för att slippa annat, tråkigare, jobb. Och för att "ifall det skulle komma nån".

Alltså behöver vi en frysbox ute på balkongen. Dagens boxar tål inte så mycket kyla som de gjorde förr. Jo, invändigt men inte den påträngande utifrån kommande kylan. Alltså bäddar vi om boxen med dubbla filtar. När det är riktigt kallt, då 1) kommer ingen på besök, 2) har den eller de som mot förmodan kommer, inte tid att stanna. Posten, som numera delas ut varannan dag, hinner knappt in i huset innan den, förmodar jag, utan värme i den lilla bilen redan har vänt och är på väg till nästa.

Reklamutdelarna kommer vid tretiden på natten! Då bjuds här icket på kaffe!

De enda som skulle tänkas trotsa kylan för några kakor är barnbarnen. Men de har ju så mycket annat för sig, jobb, skola, träning, dataspel, kompisar, flick- och pojkvänner, ja, det begriper ju var och en att ett fika hos                   "gamlern" inte har högsta prioritet. Jag klagar inte, man har ju själv varit ung en gång och lite minns man ju från den tiden.

När min käre make och jag dricker vårt tvåkaffe (visst lät det där gammalt 😱) tar vi nåt som redan finns inomhus, en skorpa eller nåt annat läckert som är lättåtkomligt. Dock inte en sockerbit som var vanligt förr i tiden. Då hade inte varningarna för socker nått ut till folket, möjligen den skämtsamma varianten: Ät inte för mycket socker, då kan du bli äckligt söt!

Men bilden av pappa och morbror John med varsin sockerbit mellan läpparna och en kopp kaffe utan fat, är fortfarande levande och frestar till att ta efter. Ändå häftigare var när de hällde ut kaffet på fatet, blåste på det och sörplade sakta in det i munnen via sockerbiten. Nu blev jag frestad! Men nej, inget socker för mig. Då kan jag ju bli äcklig, jag som redan är så söt. Förlåt, FÖR söt ska det vara. Diabetes typ 2.