Livet är faktiskt inte bara hockey
Jahapp. Så var det roliga slut för den här gången då. Trodde du ja! Vi har en massa spännande händelser att se fram emot. Den första bilden på prinsessan Estelle med öppna ögon lär ha kommit! Wow! Vad ska inte hända härnäst? Första leendet? Första tanden? Och däremellan ett dop som direktsänds av SVT.
Jag menar, hockey är inte allt här i världen. Det finns ju fotboll också. Och sommar-OS. Snösmältningen är också upphov till gastkramning. När? NÄR? Och kanske vinner vi på Triss nån dag. Livet är fullt av andra nöjen än ishockey. Men just nu, bara just nu, känns det tomt. Vi skulle ju ha fått se en match på lördag också. Sen hade det fått ta slut. Ett helt annat slut.
Men tack i alla fall alla spelare, ledare och involverade i Skellefteå AIK. Och TACK Hadelöv! Om du nu väljer att flytta ifrån oss så har jag i alla fall tröjan kvar:" Du och jag Hadelöv - tillsammans mot guld". Men nu ska den äntligen få bli tvättad. Den luktar urk, som vi har svettats, du och jag. I målet, i båset och i soffan. Men att tvätta den under pågående säsong har det aldrig varit tal om. Den har hängt där på sin galge, mellan matcherna, och förpestat luften mer och mer i sovrummet. Doftpåsar har inköpts. Parfym har "råkat" sprutas i närheten. Ibland, när jag har varit ute i friska luften ett tag och kommit in igen, har jag slagits av förfäran "men hjälp, har vi nån död råtta som ligger nånstans", eller "vem har gjort leverkaka med russin" innan jag har insett att det bara var tröjan.
I rättvisans namn ska sägas att mannen också har sin tröja hängande på samma ställe men han har inte spelat lika många matcher som jag. Ibland har han tvingats arbeta för vårt uppehälle. Då har jag svettat ner hans tröja också.
I går blev det också svettigt - och spännande. Vi såg en film om ett gäng valpar som skulle rädda sina föräldrar från en galen man som tagit dem till fånga. Mio, tre år, påpekade gång på gång att det var ruskigt. Han sprang fram till TV-n och försökte påverka handlingen medan storasyster Arwen fnissade åt honom i soffan. Hon hade sett slutet på filmen tidigare så hon var lugn. Mio hade röda kinder och lockigt hår när filmen var slut. Men så hade han levt sig in i den också. Han hade en roll som varg, flera roller som valp och, faktiskt, en roll som bil också. Dessutom hann han med att springa mellan oss och kommentera och förklara också. Vilken mångsidig talang! Och vilken tålmodig storasyster. Hon sa bara "Jag veeeet" när han kom dånande med förklaringar på varför det blev si och varför det blev så i filmen. Vi hade dubbel underhållning!
Såg att den 25:e april ska våren komma hit, då blir det plusgrader, många sådana, både dag och natt. Det ska bli spännande att se. Jag svettas redan.
Jag menar, hockey är inte allt här i världen. Det finns ju fotboll också. Och sommar-OS. Snösmältningen är också upphov till gastkramning. När? NÄR? Och kanske vinner vi på Triss nån dag. Livet är fullt av andra nöjen än ishockey. Men just nu, bara just nu, känns det tomt. Vi skulle ju ha fått se en match på lördag också. Sen hade det fått ta slut. Ett helt annat slut.
Men tack i alla fall alla spelare, ledare och involverade i Skellefteå AIK. Och TACK Hadelöv! Om du nu väljer att flytta ifrån oss så har jag i alla fall tröjan kvar:" Du och jag Hadelöv - tillsammans mot guld". Men nu ska den äntligen få bli tvättad. Den luktar urk, som vi har svettats, du och jag. I målet, i båset och i soffan. Men att tvätta den under pågående säsong har det aldrig varit tal om. Den har hängt där på sin galge, mellan matcherna, och förpestat luften mer och mer i sovrummet. Doftpåsar har inköpts. Parfym har "råkat" sprutas i närheten. Ibland, när jag har varit ute i friska luften ett tag och kommit in igen, har jag slagits av förfäran "men hjälp, har vi nån död råtta som ligger nånstans", eller "vem har gjort leverkaka med russin" innan jag har insett att det bara var tröjan.
I rättvisans namn ska sägas att mannen också har sin tröja hängande på samma ställe men han har inte spelat lika många matcher som jag. Ibland har han tvingats arbeta för vårt uppehälle. Då har jag svettat ner hans tröja också.
I går blev det också svettigt - och spännande. Vi såg en film om ett gäng valpar som skulle rädda sina föräldrar från en galen man som tagit dem till fånga. Mio, tre år, påpekade gång på gång att det var ruskigt. Han sprang fram till TV-n och försökte påverka handlingen medan storasyster Arwen fnissade åt honom i soffan. Hon hade sett slutet på filmen tidigare så hon var lugn. Mio hade röda kinder och lockigt hår när filmen var slut. Men så hade han levt sig in i den också. Han hade en roll som varg, flera roller som valp och, faktiskt, en roll som bil också. Dessutom hann han med att springa mellan oss och kommentera och förklara också. Vilken mångsidig talang! Och vilken tålmodig storasyster. Hon sa bara "Jag veeeet" när han kom dånande med förklaringar på varför det blev si och varför det blev så i filmen. Vi hade dubbel underhållning!
Såg att den 25:e april ska våren komma hit, då blir det plusgrader, många sådana, både dag och natt. Det ska bli spännande att se. Jag svettas redan.
Kommentarer
Trackback
