saltatochkryddat

Det är  minus 18 grader ute och jag svettas som ett tok! Det gör jag när jag blir stressad över nånting som gått snett. Och nu blev det riktigt snett.

Jag skulle bara lägga in ett foto som Åsa tog i går i mitt album på Facebook och så hamnade det på den offentliga sidan till allmän beskådan. Varför? Jag tror att jag vet svaret. Dels är jag en teknisk idiot, dels är jag rädd och dels stod det "Vart var bilden tagen?". Grrrrr.. Jag skyller på det sistnämnda att jag handlade oöverlagt och ogenomtänkt. Ska det vara så svårt att skilja på var och vart? Allvarligt? Jag vägrar att kapitulera!

 

Var - anger befintlighet.

Vart - anger riktning.

 

Alltså: Var bor jag? På Brunnsgatan. Och den är inte på väg någonstans.

 

Sålunda: Vart gick du? Till banken. TILL, säger jag!

Men: Var gick du i skola? I! I! (Oj, så verkningslöst ett versalt i med utropstecken efter är).

 

Harmonin i advent håller på att få sig en törn.

 

Nu vänder jag blad.

Jag har insett att jag har missat nåt bra. Det är först nu som jag har sett TV-programmet Så mycket bättre. Vilket himla bra program. Artister som gör andras låtar, i de flesta fall, så mycket bättre. Darin, vilken artist. Miss Li, allt hon gör, blir hennes eget och det blir till guld. Och Rock-Pugh sen. Honom har jag gillat sen vi bodde grannar i Västerås. Jag bodde på Emausgatan och han någon annanstans. Men dock i Västerås. Grannar - absolut. Men det som fastnade speciellt var faktiskt något som Maja Ivarsson sa, inte sjöng. Hon berättade att hon hade varit så säker på att hon och hennes grupp skulle slå igenom en dag, att hon i tio års tid hade tränat på intervjusvar.

 

Ha! Jag har en kompis som både har ställt frågor och svarat på dem själv i halva sitt liv. När, och varför, hon kommer att få användning för sina väl inövade fraser, har hon nog ingen aning om. Inte tror jag att hon tror att hon ska slå igenom som rockstjärna vid sextio års ålder men man vet ju aldrig. Väl förberedd är hon i alla fall. Det kan låta, typ, så här:

Hon: Och vad gjorde du i Stockholm då?

Hon: Spelade Bingolotto.

Eller:

Hon: Varför köpte du inte jackan du ville ha?

Hon: Jag tänkte att jag skulle vänta tills den var slut.

 

Jag ska säga att jag egentligen inte behöver prata så mycket när vi träffas. Men jag gör mitt bästa!

 

Nu är det förresten 19,2 grader ute. Och nära kokpunkten inne. Fortfarande.