Se upp för rönnbär!

Men vad sysslar sidensvansarna med?
Normalt kommer det ju en flock på ett par hundra fåglar och intar rönnarna som har kvar sina frusna bär. De äter dem totalt rena och flyger, dock ostadigt, iväg i samlad tropp.
Inte i år.
 
De har attackerat träden utanför vårt köksfönster i omgångar, ibland med veckor mellan. Så smäller de i sig de bär de hinner med innan det kommer en bil. Då lyfter hela skocken, himlen blir osynlig för ett ögonblick, och försvinner! Men vart tar de vägen och varför?
 
Det sägs att rönnbären utsätts för en jäsningsprocess i fåglarnas magar och att de blir onyktra, ja, kanske rent av stupfulla innan kvällen. Jag tror på det. Tycker att de uppvisar ett drogbeteende. Nervösa, hänger upp och ner, småbråkar och tjafsar, drar iväg utan förvarning och hänger bara med likasinnade.
Men - de fortsätter att vara vansinnigt vackra, ingen dekadens där inte.
 
Själv har jag ingen bra erfarenhet av rönnbär som rusningsmedel. Jag fick nämligen ett recept på rönnbärsvin av en kompis till mannen som själv hade gjort vinet och tyckte att det blev jättegott. Okej, jag skyndade mig ut för att hinna före sidensvansarna och plockade erforderlig mängd med bär. Sen följde jag receptet till punkt och pricka. Det blivande vinet skulle stå och gotta till sig i en mängd veckor men strax före jul skulle det vara klart och drickbart.
Hallå! Det var det året när jag städade köket in i minsta vrå! Två gånger!
 
Efter att ha vridit korken ett kvarts varv, exploderade hela flaskan i mina händer. Visst är det vackert med rött just till jul men brunrödprickigt, fläckigt och blaffigt är inte direkt dekorativt. Det var vin överallt. På mig, på tapeterna, på blommorna, på spisen, på golvlisterna, på, ja, köket helt enkelt. Och som det luktade.
 
Jag grät, förbannade och skurade. I timmar.
 
Mannen fick ta de övriga flaskorna med sig till stugan och lägga dem med öppningen neråt i trettiometersnedförsbacken. Förmodligen firade hela arten sidensvansar nyår där. Vi hade ju liksom gjort grovjobbet åt dem.
 
"Surt" sa räven som gick förbi. Ja,definitivt.

Kommentarer
Postat av: Maria Lundmark Hällsten

Hej Jag ramlade över din blogg då jag googlade rönnbärsvin. Satt på jobbet med min brukare och läste högt ur ditt inlägg. Vi skrattade högt och länge åt det du skrev. Nu undrar jag om jag får citera din text ur det inlägget, på min egen blogg, jag kommer givetvis att länka till din blogg? Ha en fin fredag kväll! //Maria

Svar: Hej Maria! Va kul att du tyckte om mitt inlägg! Självklart får du citera bitarna du gillar, det är bara roligt. Vad heter din blogg? Att min heter ”saltatochkryddat” innebär inte att jag skriver om matrecept utan, som du säkert förstått, ibland saltar sanningen och kryddar verkligheten 😉
Kan bara inte låta bli!
Ha det så gott och hälsa din brukare.
🤗/Maude
Maude Westerman


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0