Har du träffat Marknaden?
Influensa A, influensa B, svininfluensa och vinterkräksjuka. Vi har mycket att se fram emot. . .
Och så pensionen förstås. Nu har de orange kuverten kommit igen. Men de berättar att jag, tvärtom, inte har mycket att se fram emot. När det gäller pengar, alltså. Men det ligger fyra Trisslotter och väntar på att mannen ska komma hem och vi kan utföra en gemensam skrapning. Jag har till och med försett mig med en orange skrapmojäng, dels för att utmana kuvertet, dels för att det verkar vara vårens färg. Tack för det, förresten!
Jag gillar orange. Svart. Vissa grönfärger. Ibland gult. Nu ska de dessutom blandas å det frejdigaste. Vi ska gå omkring som levande regnbågar om modebranschen får som den vill. Och det brukar den få. För den tillhör Marknaden.
M som i makt
A som i allsmäktig
R som i rik
K som i känslokall
N som i nyckfull
A som i aldrig vilande
D som i dominant
E som i enväldig
N som i normgivande
Är det nån som har sett den? Nähä, men ändå är det den som bestämmer allt över oss. Det var länge sedan som en marknad innebar nånting trevligt, ett ställe att gå till för att roa sig, träffa folk, fynda, lockas och smaka. Det är andra tider nu. Nu bestämmer Marknaden vad vi ska göra och köpa.
Jag ger mig tusan på att de nya skrämselrönen om hur farligt det är att äta korv och pastej, beror på att Marknaden har insett att den accelererande LCHF-dieten har orsakat slagsida på försäljningen av livsmedel till charkdelens fördel och så kan vi ju inte ha det. Vi ska ju ha ett köttberg som vi inte vet var vi ska göra av.
Vi struntar högaktningsfullt i skrämselpropagandan, mannen och jag. Han äter korv och jag äter leverpastej. Nästan varje dag utsätter vi oss för livsfara. Ända tills försäljningen av grönsaker har blivit för hög och varningstrianglar sätts ut på tomater och gurka. Men då trotsar jag igen! Jag ska ha gurka till mina pastejsmörgåsar, vad än Marknaden har att säga. Åtminstone de år som är kvar fram till pensionen. Då blir det vatten och bröd. Det berättar det brandgula kuvertet. Om nu inte Trisslotterna vill annat.
Och så pensionen förstås. Nu har de orange kuverten kommit igen. Men de berättar att jag, tvärtom, inte har mycket att se fram emot. När det gäller pengar, alltså. Men det ligger fyra Trisslotter och väntar på att mannen ska komma hem och vi kan utföra en gemensam skrapning. Jag har till och med försett mig med en orange skrapmojäng, dels för att utmana kuvertet, dels för att det verkar vara vårens färg. Tack för det, förresten!
Jag gillar orange. Svart. Vissa grönfärger. Ibland gult. Nu ska de dessutom blandas å det frejdigaste. Vi ska gå omkring som levande regnbågar om modebranschen får som den vill. Och det brukar den få. För den tillhör Marknaden.
M som i makt
A som i allsmäktig
R som i rik
K som i känslokall
N som i nyckfull
A som i aldrig vilande
D som i dominant
E som i enväldig
N som i normgivande
Är det nån som har sett den? Nähä, men ändå är det den som bestämmer allt över oss. Det var länge sedan som en marknad innebar nånting trevligt, ett ställe att gå till för att roa sig, träffa folk, fynda, lockas och smaka. Det är andra tider nu. Nu bestämmer Marknaden vad vi ska göra och köpa.
Jag ger mig tusan på att de nya skrämselrönen om hur farligt det är att äta korv och pastej, beror på att Marknaden har insett att den accelererande LCHF-dieten har orsakat slagsida på försäljningen av livsmedel till charkdelens fördel och så kan vi ju inte ha det. Vi ska ju ha ett köttberg som vi inte vet var vi ska göra av.
Vi struntar högaktningsfullt i skrämselpropagandan, mannen och jag. Han äter korv och jag äter leverpastej. Nästan varje dag utsätter vi oss för livsfara. Ända tills försäljningen av grönsaker har blivit för hög och varningstrianglar sätts ut på tomater och gurka. Men då trotsar jag igen! Jag ska ha gurka till mina pastejsmörgåsar, vad än Marknaden har att säga. Åtminstone de år som är kvar fram till pensionen. Då blir det vatten och bröd. Det berättar det brandgula kuvertet. Om nu inte Trisslotterna vill annat.
Kommentarer
Postat av: Karin
Håller Triss-tummarna, båda två!!!
Trackback
