Dags för summering då
Men nu var det ju inte mig det här skulle handla om (!), utan år som kommer och går. Många får för sig att göra ett slags sammanfattning efter varje årsskifte men det klarar inte jag av. Jag har för dåligt minne. Jag glömmer till och med att skriva dagbok, fastän jag införskaffat en som täcker fem år. Nån gång då och då brukar jag be mannen att sätta sig ner och minnas medan jag fyller i retroaktivt. Min kompis och tillika namne, har ett suveränt minne. Dessutom skriver hon dagbok men det tror jag mest är till för att hon ska kunna överbevisa mig, eller någon annan, som får för sig att hon minns fel. Svart text på vit botten, kan vi inte argumentera mot. Eller gulnade blad . . . Hon har hållit på ett tag, liksom.
Ibland ringer hon och säger: Nu måste jag fråga dig om en sak.
Då vet jag att det handlar om geografi. På det är jag oslagbar. Hon tycker det är jättekul när jag tvärsäkert placerar Rom i Grekland men det gör jag ju bara för att skoja . . .
Nu var det ju inte mig det här skulle handla om (!), utan år som kommer och går. Nu ska jag försöka mig på en 2011 års lista:
Årets nykomling: Molly. Staffans barnbarn som är världens snällaste och goaste tjugohundraelving.
Årets mångtusenåriga själ: Elin. Syrrans barnbarn som vet och kan alldeles för mycket för sin ålder, tre år, och som är så rolig att man skrattar högt, åttio mil ifrån henne.
Årets envisaste: Nej, inte Ima den här gången. Nu har syster mött sin överkvinna i dokumentären "Kokvinnorna". Såg ni den? Det är det absolut envisaste jag har sett - på gott och ont.
Årets sötaste tjej: Arwen, mitt femåriga barnbarn.
Årets överraskning: Jag slutade helt plötsligt att tycka om söta efterrätter. Bara så där.
Årets tillrättavisning: Mio, 2,5 år, som såg att familjens katter låg uppe på ett högt skåp:
Mio: - NEJ, katterna, gå ner därifrån!!
Jag: - Jaså, får inte katterna vara där?
Mio (med förvånad blick på mig): Joho!
Självklart.
Årets frissa: Gun-Marie.
Årets låt: Billie Jean. Varje år.
Årets Alfred: Finns bara en.
Årets kommentar: När Gideon påstod att jag var en tant och jag hävdade motsatsen, då la han till slut huvudet på sned och sa med mild röst: Men mormor, se dig i spegeln . . .
Årets LYCKA: Hela stora familjen.
Årets grej: Att jag kom mig för att starta min blogg. Det är så kul.
Jag skulle kunna fortsätta men jag sätter stopp där och lämnar plats för 2012. Tjugohundratolv.
Mina nyårslöften för året är, dels, att jag ska le mot någon okänd varje dag, dels att jag ska börja skriva dagbok varje dag. Det är inte ankskit till löften det.
Mysig summering Maude! Å du, över mina läppar kom inte ett endaste nyårslöfte. Jag slutade ju röka för sex år sedan efter att ha rökt i 51 år... Därmed tog nyårslöftena slut. Fast de sista 4-5 åren jag rökte löd mitt löfte: "Jag ska inte sluta röka i år hellre. DET löftet höll jag:-))
Ha ett riktigt Gott Nytt År/Kram på er båda.
Tack, Karin och vi önskar dig ett riktigt kanonår! Det där med nyårslöften är knepigt för man vet ju i förväg att man inte håller dom så det är liksom riskfritt att avlägga typ sluta-röka-löftet. Det vore värre att lova att äta mer grönsaker varje dag för det skulle man ju kunna klara av. Kanske. Om du förstår vad jag menar? Jag gör det inte. Kram på dej.
Elin tackar för sin årets utnämning men hon hälsar att hon inte är helt säker på vad hon tycker om att hon har en begagnad själ.
Jerker, att Elin har en mångtusenårig själ betyder att hon är sin egen själ! Fattar du eller måste jag vara övertydlig som vanligt när det gäller dig? ;-)
