Hurra! Ett steg i rätt riktning!

Det är inte ofta en aftontidningsrubrik gör mig glad men i dag hände det! Jag blaskar fortfarande bort små glädjetårar ur mina alltför lättrörda ögon.
Forskare är ett steg närmare fibromyalgins lösning! Denna lågstatussjukdom har äntligen blivit intressant och accepterad. Inflammation i centrala nervsystemet, sägs det. Och när man vet det, kan man gå vidare. Snyggt!
 
En man, för det finns sådana, som lider av fibro är inte bara sjuk, han är modig också. Ifall han talar om vilken hans diagnos är. Vem vill lida av "Bränn-Sveda-Värk-Kärringsjukan"? Ingen man. Ingen kvinna heller, det garanterar jag. Men så har den föraktfullt kallats av många. Till och med av läkare.
 
Om sjukdomen initialt hade diagnosticerats på män, massor av män, då hade den blivit tagen på allvar på en gång. Tro mig. Men nu var det mestadels kvinnor som sökte läkare för att de hade ont, var trötta och oroliga. Värken flyttade sig över hela kroppen och ibland var själva huden så öm att den inte tålde minsta lilla beröring. Men vilket tjoller. Okej då, prover togs och visade att de var friska. Alltså kunde man stämpla dem som inbillningssjuka och skriva ut ett recept på Alvedon, bara för att göra dem glada.
 
Men det fanns läkare som faktiskt trodde på sina patienter och började läsa och studera allt som kom i deras väg för att kunna hjälpa dem. Torsten Bergstedt, heter en. All heder åt denne man som genom att TRO och lyssna på kvinnorna, och en och annan man, gjorde dem synliga. Vi fanns - och vi fanns i massor.
 
I går var det tvättdag. Den måste infalla när mannen är ledig från jobbet annars blir inte plaggen upphängda. Men en maskin var ju klar när han var och tvättade bilen. Då hängde jag, naturligtvis, upp sängkläderna till tork. Skäll fick jag men det tog jag inte så allvarligt.
När mannen kom in efter att ha bytt till sommardäck, hade jag bytt till sommargardiner i två fönster. Då fick jag mera skäll.
- Äh, jag har ju lix gjort annat som jag inte ska, så det är detsamma att jag fortsätter. Jag får ju ändå ont i morron och i övermorron, sa jag och masserade nacken.
Så lever vi med vår sjukdom.
 
Fibromyalgi är inte dödlig. Den har hittills varit betraktad som kronisk men nu jädrans händer det saker! Nu kanske vi börjar få hjälp med att studera fienden, något som vi själva tvingats lära oss varje ny dag för att, om möjligt, kunna överlista den. Nu får vi förstärkning av de starkare trupperna, elitsoldaterna, så nu kan inte fienden känna sig säker längre. Snart kanske vi döper om den till BSVK, lika med Besegrad-Smärta-Via-Kunskap.
 
För övrigt ska jag göra palt i dag. Jag ska ju lix ha ont i morron och i övermorron så . . .
 
Fotnot: För den som eventuellt inte vet vad "lix" betyder, kan det förklaras bäst som en förträfflig synonym till ordet ändå - och mycket lättare att säga. Men det kan lix betyda mycket annat också.

Kommentarer
Postat av: Karin Lå

Maude, NU FÖRST har jag fattat att du har fibromyalgi!! (Skäms) Jag läste fö en notis i dagens Norran med rubben: "Rökning ökar risk för reumatism". NU FÖRST fattar jag varför jag fick diagnosen RA. Jag rökte i 51 år innan jag lyckades sluta-så det är inte mer än rätt åt mig. Vi kan väl gå ut på stan nån gång och fika - UTAN att prata illness:-)) Höres,kram!!

2013-04-23 @ 15:48:53
Postat av: Maude

Men Karin, inte behöver du skämmas, det är ju inte ditt fel att jag har fibro . . . ;-) Jo, jag går gärna ut och fikar med dig nån dag - och skrattar! Kramis på dig

2013-04-23 @ 19:31:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0