1-2-3-88-89-91-133 . . . .

 
 
 
Nejdå, siffrorna har inget med Lotto att göra. Bilden har inte heller något med dagens blogg att göra.
Behövs en förklaring? Okej:
 
I går var det en väldigt stressig dag. Jag hade fjärrkontrollen till TV-n i ena handen och mobilen, med TV-appen, i den andra. Hela dagen bestod i att försöka hänga med i sportutbudet som fanns på ovan nämnda kanaler. Ettan, Tvåan, Trean, Eurosport, Canal plus Sport, Canal plus Tennis och Canal plus Hockey. Den som eventuellt tror att det är ett latmansgöra att vara intresserad av sport, skulle själv försöka få det att funka under en dag som gårdagen. Det är ett slit, ska jag säga!
 
Just nu och några månader framåt är det fullt. Jag skulle dock önska att allt kunde tas i tur och ordning med kisspaus mellan. Som det är nu, går vissa evenemang parallellt på olika kanaler och då blir det tufft. Man vill ju se allt. Det enda som går före något annat, är självklart SAIK:s matcher, då får allt annat vara. Men alpint, Tour de Ski, juniorkronornas VM, tennis och andra SHL-lags matcher blir till slut ett enda stort virrvarr. När jag såg en med tiden något rundare Boris Becker i närbild, undrade jag varför han satt bland hockeypubliken i Leksand. Det gjorde han naturligtvis inte, han var såklart i Abu Dhabi, som ny tränare till Djokovic, vilken i sin tur inte åker storslalom med damerna. Vad jag vet.
 
Det kändes som en lättnad att jag inte behövde titta på V75, ska jag säga. Då kanske en häst, rätt som det var, hade vaktat målet i hockeyn. Det gjorde dock en Dansk. Pucken gick från en finländare via en svensk mot mål men räddades av en dansk . .  Det borde vara förbjudet att heta något annat än Johansson i idrottssammanhang.
 
I vårt mål stod i alla fall en Svensson, tack och lov. Inte på grund av namnet, utan för att han är så himmelens bra. Wallson, den coole och kloke coachen, har sagt: "Vi vinner tillsammans och vi förlorar tillsammans". Så är det. I torsdags var jag med och storförlorade mot Frölunda. I går var jag med och småförlorade mot Växjö. Men Åsa, hon var verkligen med! I Växjö. Vilken tur Åsa har som har vänner som har tur. För två.
 
I dag har det varit aningen lugnare så jag har hunnit vara listig. Inköpslistig. Inför nyårsfesten.
Hoppas nu bara att alla är friska och kan komma, feber och förkylningar härjar. I går var till exempel Erik Andersson sjuk. Det märktes. Han är en fantastiskt duktig back.
 
I dag har vi spöat norrmännen rejält i skidor. Det ska vi fortsätta med, men nu i hockey. Så himla trevligt jag har det.
 
PS. Bilden har alltså ingen anknytning till bloggen i dag men den är så fin att jag inte kan undanhålla dig den. Storstenen i Tvärtjärn den dagen det var snö, vintern 2013.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0