saltatochkryddat

 

Det här är, förmodligen, en av världens minsta tomtar - och han är min!

Han har överlevt tre flyttningar, vilket är mer än man kan säga om mina läderstövlar till exempel, som jag av misstag kastade bort vid förra flytten.

Ärligt talat så begriper jag inte hur denna pyttelilla figur kan låta bli att försvinna, när en stor tavla, ett guldarmband och en tårtspade (heja sys!) kan, till synes, gå upp i rök. Men det är förmodligen så att han trivs hos mig.

 

Någon som tar det här med julpynt med ro, är någon vars fönster jag ser. I det fönstret hänger en liten blå lampa med något mönster på. Övriga tider på året, sommaren undantagen, lyser den lampan från det att han kommer hem från jobbet, till dess att han går och lägger sig MEN från och med första advent händer det något! Då lyser lampan dygnet runt! Hur myspysigt juligt som helst. Blått med nåt mönster . . .

 

Eftersom jag var på dåligt humör tidvis i går, trodde jag att kvällen också skulle gå i missnöjets tecken. Det var ju ingen hockey. Ingen fotboll heller. Och julgranen var ful. Men så - plötsligt hände det! Jag fick oväntat besök.

Ett telefonsamtal: Vad gör ni? Kan jag komma förbi? och vips så var hon här.

 

Vi hade en massa att komma ikapp med, efter några svåra år för hennes del. Men, gudarna må förlåta mig, det var när jag frågade om hennes jobb, som också det hade varit i farozonen, som mitt intresse blev riktigt glödande.

Jag vet inte vad hon tituleras som, dit hann vi aldrig, men i mina ögon och öron är hon rätt och slätt: Fantastisk.

 

Förr var hon larmoperatör vid SOS men nu är hon ja, kan det heta flygkoordinator tro? Hon och hennes kolleger fixar allt i fråga om sjuktransporter med flygplan. Uppfattade du? A-l-l-t. Från att ringa och begära öppning av en flygplats mitt i natten, beställa rätt bår (det finns en mängd), se till att rätt utrustning, typ syrgas, finns på planet till att boka hotellrum för besättningen med därtill hörande till- och fråntransporter. Plus en oerhörd massa annat viktigt. För det är sjuka människor det handlar om, kanske till och med nyfödda spädbarn med en skör livstråd, och allt måste klaffa så smidigt det bara måste gå. Vädret på den tänkta landningsplatsen kanske är för dåligt så ett alternativ måste hittas, där då en "dockande" ambulans måste finnas på plats för vidare landsvägstransport. Med mera, med mera. Många måsten där men de går inte att ta bort.

 

Jisses! Säger jag bara. Storligen imponerad. Den omtalade spindeln i nätet, kan dra nåt gammalt över sig, här har den sin överman flera gånger om. Ja, ja, överkvinna då, om det nu ska vara så petnoga. Men en sjuksköterska är dock en sjuksköterska vare sig det är en man eller kvinna så . . .

 

Hon gjorde mig på gott humör igen. Det är så himla berikande att få ta del av andras berättelser. I dag ska jag definitivt inte spela julskivan där Sven-Ingvars medverkar på ett spår: Det är juletid. Den förlöste ett inneboende utbrott hos mig i går. Nåt så otroligt jalmigt, kletigt klarade jag bara inte av. Jag var tvungen att skrika lite.

 

I dag blir det Ringo Starr och Rudolph The Red-Nosed Reindeer. I dag tar jag inga risker.