Egentligen är jag modig - jag visar det bara inte
Vad skulle du göra om du vann en massa pengar? Resa. Resa. Resa. Det verkar vara människors främsta prioritet och högsta önskan. Inte min.
I går var vi bjudna på middag hos Janne och Kerstin. De gillar att resa. Det blev en hel del prat. Janne längtade tillbaka till Thailand.
- Tänk bara att få gå på bron över floden Kwai . . , sa han drömmande.
Och? Känna de historiska vingslagen, eller? I andanom höra den visslade melodin som blivit symbolen för bron och som i filmen framfördes av de brittiska soldater som en gång byggde den och fick äran att först av alla marschera över densamma?
Jag säger bara: Lejonströmsbron! Att vandra över Sveriges äldsta träbro, och i andanom möta den ryska armén fejs to fejs och skrämma skiten ur den. Riktigt så kanske det inte gick till på riktigt år 1809 men när jag möter armén i dag, då är det min fantasi som bestämmer.
Det ena gav det andra och helt plötsligt kom stugsittaren i mig, som jag försökt förneka, fram ur garderoben.
Ta Golden Gate-bron, hängbron som finns med på listan över den moderna världens sju underverk. Varför det? För att det är en populär plats att begå självmord på, vilket gör den extra sevärd?? Ha, säger jag. Då har de aldrig cyklat nedför Krångbacken i full fart och försökt ta kurvan, som aldrig hört talas om dosering, för att kunna fortsätta färden över Krångbron i stället för att köra käpprätt åt skogen och ner i älven. DET är rena självmordstakterna det.
De skräckupplevelserna räcker för mig, jag behöver ingen Golden Gate.
Om nu någon skulle hävda att en hängbro är mycket mer raffinerad, än en stadig bro över Skellefteälven, ska denna någon veta att Golden Gate, det är blahablaha det! Jag har försökt besegra en hängbro över ett vattendrag i fjällen men misslyckades på grund av den enorma höjden. Jag såg döden i vitögat efter fyra-fem steg och insåg det kloka i att backa tillbaka, gå ner till vattnet och vada över det decimeterdjupa flödet. Vilken pärs!
Det finns egentlige bara en bro som jag tycker om och vill resa till. Den egna farstubron i stugan där jag kan sitta med en kaffekopp, höra vinden susa och radion spela "Brusa högre lilla å", Björn J:son Lindhs fantastiska skapelse, med älven som glittrar nedanför, och huka sig för de historiska vingslagen från sädesärlorna som återkommer varje år.
Men visst, skulle jag vinna mycket pengar, skulle jag kanske vilja åka till Barcelona och se på fotboll. Tämligen riskfritt då jag aldrig vinner så jag fortsätter att vissla och gå över Lejonströmsbron medan Janne är "perum" och svamlar om floden Kwai.
Ps. Det är "pirum" som betyder berusad, "perum" är nåt som bara Janne är.
Kommentarer
Postat av: Karin Lå
Hälsa din Janne-kompis att det var inte sååå märkvärdigt att gå på Bron över floden Kwai. Mina kompisar tyckte det var lite otäckt (lite öppet här och var på bron fast det INTE är ursprungsbron) jag stegade i väg och fick till slut en japan att fota mig där jag stod:-))
Trackback
