saltatochkryddat

Det är fredag. Det kliar i näsan, vilket lär ska betyda något men jag kommer inte ihåg vad. Samtidigt värker  min högra arm som attan. Det betyder enbart att det gör ont, men att jag kommer att glömma det snart eftersom jag ska på junta i kväll. Där finns ingen tid för annat än att tokkoncentrera sig på vad alla andra säger. På en och samma gång. Det kräver sin kvinna.

 

Äntligen är jag och veckodagarna i fas, vi är inne på fredag i dag. Så bekvämt. Men veckonumren och jag är i katastrofal ofas. Almanackan envisas med att det är vecka 6 nu men alla vet ju att vi är inne i vecka 38. Åtminstone vi som med spänning följer Lizzys graviditet. Vi har i princip varit beredda sedan vecka 25, eftersom Lizzys enorma midjemått beror på två stycken bäbisar och sådana kan ha bråttom ut. Lizzys och Fredriks verkar dock ta det hela med ro och bidar sin tid.

 

Lizzy är min dotters barndomsvän och det närmaste systrar man kan komma utan blodsband. Hon är alltså, helt logiskt, även min extradotter. Hon är en helt fantastiskt rolig, vacker, komplicerad, fantasifull, påhittig, självironisk liten människa. Eller liten och liten. För bra länge sen var hon det men man kunde redan då ana vad som komma skulle. Nu kan man också ana vad som komma skall. Sigge ska få småsyskon! Gissa om de ska få höra ett och annat från sin storebror, den lille mannen med talets gåva. Hoppas att han får bestämma namnen på tvillingarna. Då kan det bli väldigt spännande.

 

Jo, det är det här med barn. Jag fick ett helt underbart album av Arwen och Mio med fotografier som deras pappa har tagit under åren. Trots alla fantastiska bilder som finns i albumet och som jag verkligen njuter av, är det ändå pärmen som gör mig direkt salig. "Det är tacken det", hör jag min son säga nu men han förstår nog inte, helt naturligt, hur det känns när man ser framsidan på albumet, där det står "Till Farmor". Det finns ingen annan i världen som kan göra anspråk på det. Det är jag som är den utvalda. Tack, Arwen och Mio. Gullungar.

 

Det är som sagt fredag. Och rubrikläsaren har uppfattat att Ulf Lundell ska flytta ihop med sin tjej som är hälften så gammal som han. Även att vi bör äta skalet från ananasen. Det är nyttigt. Men har man tänkt att vi ska tugga det? I så fall har vi att göra. Och på tal om frukt så ska Sean Banan tävla igen. Jag vill bara påminna mina barn på söder att gömma telefonerna. Det finns risk för att Affe ringer och röstar annars. Måååånga gånger. Det kan vara en låt i hans smak. Bananens.

 

Ja, det var väl det hela.