Rätt in i fiendeland beger vi oss

I morgon bär det iväg på servettjakt! Eftersom Piteå har tappat sin servettposition, styrs kosan mot Luleå. Hallå! Luleå! In i lejonkulan utan att tveka.
 
Luleå KAN bli våra motståndare i SM-finalen i hockey. Om vi vinner mot Linköping och om de vinner mot Färjestad. Det säger sig självt att om man vill besöka Norrbottens "huvudstad", då gör man det nu. I annat fall kan man tvingas vänta ett halvår eller så. Jag menar, skulle vi vinna mot Luleå, vågar vi oss inte dit med den dialekt vi har, hur stolta vi än är.  En Skelleftebo blir en provokation.
Om, gud förbjude, vi skulle förlora mot dem, då åker man inte längre norrut än till Byske på flera, flera månader. 
 
Jag gillar Norrbotten. Trevliga städer, härliga människor, underbara dialekter, en skärgård som inte vi har och - förhoppningsvis - snygga servetter.
 
Men vi ska också kolla födelsedagspresenter. Alfred fyller ju snart åtta år. Det känns lite knivigt för första gången inför val av presenter till honom. Han önskar sig inget annat än kattgrejer. Någon katt har han inte (!) men han är övertygad om att han får en när han fyller år. Zingo ska den heta. Vad gör vi? Tänk om han inte får sin katt och vi står där med inslagna klösbrädor och kattleksaker. Föräldrarna är hemlighetsfulla. Storebror tror som Affe, det blir en katt. Egentligen vet jag också det eftersom Alfred berättade en hemlis för mig; "När mamma trodde att vi lekte kurragömma, då hörde jag att hon beställde en katt till mig". Problemet är bara att det är just Alfred som har berättat det. Man måste liksom alltid gardera hans sanningar.
 
Påskägg ska också införskaffas. Nu gäller det att veta vad fem små gullisar gillar och inte gillar i godisväg. Ja, Molly, som bara är två, hon får nog lite annat än godis i sitt men de andra fyra skulle nog bli kraftigt besvikna om äggen innehöll majskrokar och fruktdryck. En del älskar choklad, någon annan inte, en tycker att kolabönor är toppgodis men skumbilar är dåliga, medan en tredje älskar skumbilar. Lakrits? Men hur var det nu med det? Någon tycker om lakrits men skulle den då vara söt eller salt? Risken för att göra bort sig är stor. Men - de har ju föräldrar som kan offra sig på det som inte barnen gillar. De skulle nog väldigt gärna också vilja ha egna påskägg men där går gränsen! I så fall vill jag också ha! Och det skulle vara stooort och fyllt med Polly, sura bilar, Anthon Bergs marsipan, körsbär i likör, daim och . . . . Inte saltlakrits. Det skulle jag ge till någon annan. Frågan är bara vem??
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0