saltatochkryddat

Nu tar bloggen semester kommande vecka, en liten försäsongare så att säga.

Det är mycket annat som är på till veckan, en snabbvisit till Stockholm, inköp av ny vattenpump till stugan, städning ute och inne i stugan, utplacering av trädgårdsmöbler, igångsättande av växthusaktiviteter med mera.

Dessutom finns det en massa som ska fixas i och kring lägenheten också innan Den Stora Flytten kan ske.

 

Och så var det ju det här med bil också. Oj, så körigt (f´låt den var dålig).

 

Jag har nyss avnjutit en tennisfinal där favoriternas favorit, Rafael Nadal, vann. På läktaren satt bland andra Ramos och Ronaldo, två av fotbollspelarna i Real Madrid. Ja, Pepe var också där men det nämner jag inte för honom tål jag inte sedan han, med berått mod och avsiktligt, stampade en liggande Messi på handen. Sånt förlåter jag aldrig. Men jag gillar mixade sportevenemang.

 

Hockey-VM pågår också, det har du väl sett? Och även om nu Tre Kronor spelat uselt, sedan våran Jimmie blev skadad, så blir det ändring nu när frälsarna har kommit. Sedinarna som på egen hand ska se till att vi vinner - mot Danmark! Ja, jäsiken, hur ska de kunna leva upp till förväntningarna?

 

Och, på tal om hockey, så vill jag rikta en fråga direkt till Kenneth Stakén: Såg du vem som gjorde det avgörande guldmålet för sitt lag i den finska ligan? Jag bara frågar . . .

 

Nu planeras det för fullt inför kommande sommars bilsemester. Det är kul. Det lutar åt att starta äventyret med att köra Vildmarksvägen. Jag har en konstig dragning till Fatmomakke, känner bara att jag måste dit. Förmodligen finns en del av mina rötter där. När jag var ung läste jag, nej, inte romantiska kärleksromaner utan alla Bernhard Nordhs böcker om nybyggare kring Marsfjället. Umbäranden, hungersnöd, dragiga timmerkojor där både folk och fä bodde, tidiga frostnätter som fördärvade potatisskörden, barnafödande under stora våndor med en jordemor som hämtades på skidor och som aldrig hann fram i tid, ja, allt, allt slukade jag med igenkännandets lockelse.

Nu måste jag dit och se om jag verkligen känner igen mig. Kanske hittar jag en liten, låg, glestimrad, grå stuga med mossbelagt tak som får mitt hjärta att slå fortare. I så fall får bloggen berätta om det närmare hösten.

 

Från och med i början av juni tar både bloggen och facebook semester i ett obestämt antal veckor. För även du, min kära följare, behöver få koppla av och vila. Nu gör vi det först och främst under kommande vecka. Må så gott!