Gula hus, röda hus och nationalsången

Men vilken vecka!
Tisdag till fredag fm hade tre gula hus huvudrollen, fredag em till söndag var de röda.
 
I Årsta havsbad behöver man inte nödvändigtvis bada, man kan göra mycket annat också. Om man vill. Men man kan också bara vara. Gapa, tugga, svälja och njuta. I det största gula huset bor syster och svåger. Där finns också köket . . . I det mittemellanstora gula huset sover gäster till ackompanjemang av innevånarna i det pyttelilla gula huset som är ett annex till det mellanstora. Till skillnad från hyresgästerna i mellanhuset, kvittrar de tidigt, mycket tidigt, på morgnarna. Och långt in på nätterna. De är mesar. Det är inte vi.
 
Okej, vi gjorde en, förhållandevis, snabb shoppingrunda också, det hör liksom till. Och resultatet blev gott.
Vi hann med andra aktiviteter också. Att titta på hockey-VM, till exempel. På Globen? Men är du tokig, vip-läktaren i det största gula huset var det som gällde. Där har man en förträfflig överblick över allt som sker, både på och utanför hockeyplanen. Som att någon, inför straffavgörandet mot Kanada, helt plötsligt började reparera en fotpall som hade en skruv lös. Det var nog flera skruvar som hade lossnat just då. Inte bara fotpallens. Sådant får man inte se på Globen.
 
När vi kom hem till de tre röda husen var solen glödhet och fåglarna sjövilda. Älven var guldglittrande och skogen visade upp ett överdåd av gröna nyanser. Vattentransporten från kallkällan fungerade utmärkt på direkten. Grillen levererade och rosén var kyld. Sverige slog Finland i hockey-VM och Danmark slog Sverige med hästlängder. I Melodifestivalen alltså. Det gjorde de rätt i.
 
I dag är det måndag och både vädret och jag tar igen oss en aning. Om det inte vore för nationalsången! Jag kan inte släppa det. Loa Falkman tog i för prins och fosterland och sjöng "jag vet att du är och du blir vad du var" medan resterande sjöng "jag vet att du är och förblir vad du var". Det är en jädra skillnad det! Att jag blir irriterad är ganska naturligt men att jag förblir det, är inte troligt. Och Sverige, som tronar på minnen från fornstora dar, då ärat dess namn flög över jorden, om det vet Loa att Sverige är och blir vad det var medan vi andra vet att Sverige är och förblir vad det var . . . Vilket ju inte alls är sant. Allting förändras. Regeringar kommer och regeringar går.
För att ha riktigt torrt på fötterna innan jag skulle utbrista i ett hånfullt påhopp på vår populära operasångare, kollade jag texten på Du gamla, du fria på nätet. På flera ställen! Men vad i .... NÄR ändrades den?? NÄR blev förblir till blir?
Jag är knäckt.
Och förresten har Du gamla, du fria aldrig officiellt utnämnts till Sveriges nationalsång. Det vet jag. Men jag tänker inte kolla det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0