saltatochkryddat

Två dagar kvar till Mors dag. Och?

Jo, solen ska skina och graderna ska ligga kring tjugo, har meteorologerna lovat. Snyggt! Då kan vi äta ute. Till min sons stora besvikelse. Han har aldrig insett tjusningen med att sitta ute och äta och irriteras av vindar, insekter och mat som kallnar.

Men just på söndag, då är det jag som bestämmer. Om något av barnbarnen med hög hastighet lämnar bordet för att jaga en undflyende fjäril, då är det helt okej. Säger jag. Om Annie sitter vid matbordet med knäna under hakan, då kanske jag säger till. Eller så inte. Det är ju ändå jag som bestämmer på Mors dag. Om de vuxna barnen erbjuder sig att diska, då kanske de får göra det. Bara för att. Just det, det är min dag.

 

I år ska jag dessutom önska mig något. Jag vill ha dikter. Skrivna av mina barn.

Senaste gången jag fick ett egenhändigt tillverkat kort med teckningar och hälsningar, var av min son som hade ritat en figur med långt hår, vassa hörntänder och en pratbubbla där det stod: "Nu jvlar!" Jodå, det var ett Mors dagskort. Och det var bra många år sedan.

 

I dag skulle det nog stå något annat om han tog sig för och skrev något till mig. Det skulle räcka med ett frimärksstort papper för där skulle det rymmas det han ansåg vara viktigt att förmedla: Bra. Framme. Ok. Eller: Jepp. Därför är min högsta önskan att få en dikt av honom.

 

Min dotter, som inte är av det sentimentala slaget, har aldrig heller lämnat ifrån sig något Mors Dagskort med typ "Grattis världens bästa mamma på din dag", utan har hon haft en chans att retas, då har hon tagit den. OCH tillägnat Brittan den "hyllningen". Av någon oförklarlig anledning älskar hon att kalla mig så. Jag älskar inte att bli kallad så. Där blev inte anledningen längre oförklarlig.

 

Nej, någon kommersiell dag vill jag inte att min dag ska vara. Men gärna en solig med god mat och många skratt. Och dikter. Jag skulle gärna vilja se prov på utveckling när det gäller Mors dagskort . . .

 

Förresten, jag har en sån där liten staty i stugan föreställande en vänlig liten kvinna, där texten under lyder: Världens bästa mamma. Den hittade jag i en skräplåda på loppis. Fem kronor kostade den.