saltatochkryddat

 

Nej, vi är inte blåsta. Inte mer än vanligt i alla fall.

Efter alla varningsord i går om den kommande stormen, tog jag det säkra före det osäkra och plockade in Skellefteå AIK-flaggan från balkongen. Fler förberedelser behövdes inte.

Köksfläkten och badrumsdörren har hållit konsert i natt, en komposition för slagverk. Det är det enda som har märkts av stormen som rasade. Förutom att den förde med sig ett stort antal plusgrader som förvandlade det vita vinterlandskapet till en glänsande halkbana på både gator och gröna gräsmattor.

 

Andra delar av mitt Västerbotten drabbades betydligt hårdare men, som sagt, det beror ju på vad man jämför med. Inte en enda har rapporterats blivit hemlös, däremot strömlös. Sånt händer.

 

En annan storm som drog förbi i går, medförde en tårflod. Något överdrivet kanske men jag gör som mediadrevet i övrigt, överdriver.

Ingen kan ha undgått Bert Robertssons tårar. Vår älskade AIK-tränare med känslorna utanpå kroppen. Den enda tår jag såg, var precis när han nämnde sina barn, som han ville skulle växa upp i Skellefteå. De orden "mina barn" kan framkalla tårar hos vem som helst, i vilket oväntat sammanhang som helst. Fråga mig.

 

Jag skulle hålla ett kort tjosan-tal till min son, och hälsa gästerna välkomna, när han tog studenten. Så råkade jag titta på honom där han satt i sin vita mössa och - vips - sprack rösten.

När min dotter och måg skulle gifta sig, hade jag övat på ett tal femhundra gånger och det var bara de tjugofem första gångerna som jag inte kunde hålla mig från att bli tokrörd. Sedan ansåg jag mig vara orubblig.

 

När så bröllopsdagen kom och det var dags för mitt tal, gick det så bra så bra ÄNDA TILLS jag skulle nämna ordet "barnbarn". Då brast det! Som tur var hade de nämnda barnen tröttnat på att sitta still och befann sig utanför lokalen, vilket bevisades av en kotte som kom inflygande genom fönstret och landade på deras morbrors tallrik. Tack! Tack, busungar, ni räddade mig!

 

Tyvärr var det ingen som räddade Bert. Då. På presskonferensen. Men jag lovar att om han skulle falla så faller han mjukt i den gigantiska famn som Skellefteå AIKs supportrar öppnar för honom. Vi tycker om känslor. Även om andra tycker att det är löjligt.

 

Stormen är över för den här gången. Ingen blev allvarligt skadad. Men många är blåsta.