Jämför mig inte med Ernst för då . . .

Jag kan inte påstå att jag är ett fan av Ernst. Kanske skulle jag tolerera honom bättre om han hade, åtminstone, sockar på sig.
Men, säger du kanske, alla har väl rätt att vara barfota!
Ja, säger jag, i sitt hem, i sitt privata liv men inte i TV. Inte om programmet ska handla om inredning, trädgård, matlagning och annat pyssel, då är det baske mig en skyldighet att vara klädd på fötterna.
Tänk om Claes Elfsberg skulle ha en stor, svart, lurvig spindel på sin axel, skulle du kunna koncentrera dig på nyheterna då?
Eller om Peter Kondrup skulle peka på väderkartan med en orm?
Vi snackar alltså fobier. Och respekt. Vidsynthet. Förståelse.
 
Man måste inte tycka om allt och alla. Men hos mormor Hilmas restaurang i Härnösand, smakade jag det godaste bröd jag någonsin ätit. Och vem hade komponerat receptet? Eeeernst . . .
Jag såg en ljusmanschett som gav det vackraste av vackra skuggmönster på bordet och kände genast att den måste jag ha i mitt hem för att känna mig lycklig. Och vem hade designat den? Eeeernst . . .
 
I går satte jag fast sex stycken långa gröna pinnar mellan golvplankorna på balkongen. I dag såg mannen dem.
"Och?" sa han.
Ja, vaddå, det är en installation.
"Blir det nåt mer", sa han och såg väldigt frågande ut.
Vet inte, har inte bestämt mig.
"Ernst hade säkert redan hittat på nåt snyggt med mossa och renhorn", log han.
Sex pinnar är stilrent. Det behövs inte något tjafs på dem.
 
Nu har jag målat in mig i ett hörn. Jag hade visst tänkt pryda pinnarna med ljusslingor och fynd från skogen men nu får det vara. Ingen ska komma och jämföra mig med Ernst! Okej, jag är alltid barfota hemma men när jag är på TV, då har jag skor på mig.
Och jag ger mig fasingen på att mitt egenbakade nöt- och fruktbröd inte kommer att likna hans ett dugg. Det kommer säkert att vara plattare, mer kompakt och en aning bränt men Catharina kommer ändå att tycka om det. Hon gillar mitt hembakta bröd med smör, som blandats med riven Västerbottensost, till. Men jag tror inte att jag avslöjar upphovsmannens namn. Jag säger bara att jag har fått receptet av Mormor Hilma i Härnösand. Klädd i tjocka strumpor och rejäla skor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0