Två små fåglar på ett staket - så lite de vet

 
De här två har just lämnat boet. Den ena är flygfärdig och redo att upptäcka världen. Den andra är ängslig och försöker gömma sig. Jag undrar hur deras liv kommer att se ut.
 
När jag var barn umgicks jag ibland med gangsters. Dåtidens.
Först var det grabbarna hemma i byn, sen killarna i klassen. En av grabbarna lärde mig att gömma mig i en skottkärra vid vägen och när en bil närmade sig, tända ficklampan och lysa föraren i ögonen. Så gjorde han och det var döspännande.
 
När första bilen kom, blev jag så rädd att jag aldrig fick igång lampan. När den andra bilen kom, hade det väl gått en halvtimme kanske och jag var less för länge sen. Trafikintensiteten i byn var inte hög, så att säga. Nä, det buset var ingenting för mig. Då gick jag hellre hem till en nyinflyttad kompis som hade TV och såg på Stadshuset i Stockholm en stund, innan Titteliture började.
Tittelitut i rutan
TV kan ingen va utan
Tittelitut i burken
ingen får va sur å purken ....
 
Den sitter som smäck fortfarande. Tar en hel del plats där, exempelvis, lösningar på matematikproblem kunde ha rymts i stället.
 
När jag började på mellanstadiet, hade jag flyttat både från byn och skolan, som rymde alla tre klasser i ett klassrum. Nu var det Medle highschool som gällde. Och där fanns det gangsters, vill jag lova!
Vi hade de värsta i vår kass. Någon hade suttit kvar, någon hade flyttat in medan andra redan hade funnit sin grupptillhörighet i ligan. En av dem var en riktig hjärtekrossare, dessutom. Som vi slogs om hans uppmärksamhet, vi tjejer. Men han valde en annan, en som var äldre än han och som inte ville ha honom. Var det därför han fick för sig att "låna" en bil och köra i diket? Jag vet inte men ett fasligt förfasande i flera byar blev det under en lång tid.
 
En dag kom en annan ligamedlem med skärsår i ansiktet. Han hade "snubblat och ramlat på en trasig flaska". Men vi visste vi! Inte utan stolthet berättade övriga ligamedlemmar att han hade sprängt sig i ett grustag! Han hade alltså stoppat en smällare i en tomflaska och tänt på. Gissa var splittret hamnade? Oj, vad vi sög på den fantastiska hemlisen, vi som fick veta. De andra tyckte synd om honom.
 
Men en av killarna tog priset! Satte han sig inte och rökte i grässlänten utanför lärarrummet? I klass sex!
Vi andra gömde oss på toaletterna av rädsla för att bli sedda tillsammans med honom. Det var riskfritt, inte ens tillsynsläraren hade sett vansinnesdådet.
 
Jag minns inte när han flyttade från stan men det var väldigt, väldigt länge sedan. Ingen visste något om honom, tills han, helt plötsligt, stod utanför dörren hos var och en och hälsade på. Iförd fotsid skinnrock, med renrakad skalle och långt skägg. Jovvist körde han motorcykel också. En sån där bakåtlutad sak.
På skinnvästen hade han ett emblem som skrek ut hans tillhörighet. Nu blev han sedd! Gissa om han blev sedd.
 
Jag kan inte låta bli att undra om något hade blivit annorlunda om någon sett honom i grässlänten.
När han rökte. Gangstern.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0