Jag känner inte igen mig!

 
- Jäklar, nu måste jag handla i morron också!
- Vad har du glömt?
- Nån mögelgurka
- ??
 
Var det jag som sa mögelgurka? Var det verkligen jag som sa det??
 
- Ska du göra en heldag på stan i dag?
- Nej, för sjutton, jag ska bara köpa gympadojjer
 
Jag??
 
- Om du fick önska dig precis vad du vill, vad blir det då?
- Jaaaa.... en ny skrivare, tror jag.
 
Vad är det som händer? Har jag fått i mig testosteron på något sätt? Jag blir faktiskt lite orolig.
Att kunna leta efter en gurka i grönsakslådan samtidigt som att svara på en fråga om ost, det har jag inte haft några som helst svårigheter med. Så ofta som jag letar efter saker och så mycket som jag pratar. Men nu har det hänt flera gånger att jag inte kunnat göra två saker samtidigt.
 
En heldag på stan, brukar vara något jag ser fram emot. Att bara strosa, gå omkring i affärer och spana in vad som gäller i kläd- och inredningsväg, det är ju hur mysigt som helst. Visst tycker jag det? Fortfarande??
 
Och det där med praktiska grejer som behövs brukar inte vara det som jag prioriterar, även om det är jag som i första hand är i behov av grejen. Det är ju så tråkigt. Booooring med såna inköp. Hur i hela världsrymden kunde då en skrivare ta plats överst på min önskelista?
 
Håller jag på att bli en man . . .??!?
 
Den dagen har dock inte kommit när jag sneglar på bilens fälgar och tycker att det skulle vara en ordentlig höjning av livskvalitén om de byttes till någon häftig lättmetallvariant.
Inte heller spottar jag i stället för att svälja.
Fortfarande är jag plågsamt kritisk till mitt utseende.
Jag äger inga byxor som har sjuttiofem fickor för bra-ha-grejer som spik, slangkoppling, kniv, halogenlampa, yxa, tumstock och annat som MAN behöver, även under bärplockning och snöskottning. För jädrans, om man hittar ett lingon som är så stort att man behöver hugga loss det, då står man sig slätt utan yxa.
 
Vilket fick mig nu att tänka på att jag verkligen behöver nya byxor. Men åååå så jobbigt! Jag hatar verkligen att prova kläder i en provhytt med extrastarka lampor. "Att prova byxor är som ett träningspass", sa någon. Inte en man.
Då är det betydligt roligare att köpa smink. Tvåfärgad eye-liner, läppglans som passar till mina halsdukar och scarfs, parfym som doftar lätt, fräscht men samtidigt förföriskt. För att inte tala om duschcreme! Då kan jag stå länge och trycka lite lätt på flaskan så att en doftpuff når mitt luktorgan. Ibland trycker jag aningen för hårt och mitt luktorgan får sig en klick invärtes. Det är genant.
Nä, det är nog inte testosteron, trots allt. Det kanske bara är naturligt åldrande . . . I alla fall så reagerade jag mycket indignerat och förfärat när jag såg ovanstående pussel. Är det sånt som små barn av i dag lär sig känna igen först av allt? Före anka, badkar, docka, bil, skottkärra och papperskorg?
 
Det är inte underligt att världen ser ut som den gör.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0