saltatochkryddat

 

Eller fastlagsbulle. Eller semla. En bulle fylld med mandelmassa och grädde och hatten pudrad med florsocker. Men fick den vara ifred? Icket!

 

Det pågår ett race över hela landet; vem kan hitta på en semla som så lite som möjligt påminner om ursprunget? 

Vi fyller den med Nutella! Jaa!

Daim! Vi ska ha Daim i vår semla! Jaa!

Saffran? Äh, det har ju funnits länge.

Men varför hålla fast vid bullen? Vi gör en wrap, en semmelwrap! Jaa! Lysande!

Snilleblixtarna och förslagen slog nationsrekord och folket jublade.

 

Men långt inne i skogen satt en ledsen ensamvarg som hade köpt en tvåpack traditionella semlor och en liter mjölk. Han hade försökt bjuda någon - någon - på semla med varm mjölk, det som en gång i tiden kallades hetvägg och som var värd att vänta ett helt år på, men ingen ville komma på hans fest. Varför? Tja, han hade nog glömt att förklara vad en hetväggsfest bestod av. Och att komma för att känna hur hans nya elradiatorer värmer och dricka varm mjölk, hade ingen varken tid eller lust med. Inte när de hade fullt upp med att provsmaka tjugo olika semmelsorter. Med kaffe eller te till. 

 

Visst låter det här som gnäll från en gammal, knarrig gumma? Men det är det inte! Det är bara jag som har läst att det finns en semla där bullen är utbytt mot en croissant. Med mandelmassa och grädde! DEN måste jag ha!! Herreguuud så gott.

Med mineralvatten till. Eller pirrvatten, som vi säger. Mina barnbarn och jag.