Nu är det slut!

 
Exakt! Tre dagar till och adressen är en annan.
September är en höstmånad. I dag är det den första september. Alltså höst.
Tror att vänner söderut har fått en mer påtaglig påminnelse än vad vi i norr har fått. Här skiner solen, himlen ser så där somrigt ulltussig ut och det är skapligt varmt.
 
Pratade med syster i Stockholm, där regnade det. Längre söderut har gigantiska hagel slagit sönder bilar under ett våldsamt åskväder. Hösten har gjort entré!
 
Själv har jag införskaffat solfångare. Jättevackra. De ska garantera mig sol hela året. Inga problem. Värre är det med rönnbären och gamla talesätt. Alternativ 1: Mycket rönnbär, mycket snö. Alternativ 2: Rönnen bär inte stora bördor samma år. Alltså, lite rönnbär, mycket snö och tvärtom.
Okej, det kan jag köpa men nu förhåller det sig så att i stugbyn finns knappast femtio rönnbär sammanlagt, medan det i stan finns hur mycket som helst. Hur tyder man det då?
 
Jag hoppas bara att den dröjer. Snön. Och att december är väldigt långt borta. För då åker några som bor i mitt hjärta långt bort.
Nej, nu ska jag tänka på något annat. I går, till exempel, fick jag en chevaleresk kyss på handen av en total främling. Hans strålande leende var tandlöst och hans "tack så mikke" var bedårande. Det kändes så mycket bättre än en annan, yngre, vacker man i samma situation som sa: "Tack mamma", efter det att jag lagt en slant i hans pappersmugg. Och "hejdå, mamma!", när jag gick. Var det en felsägning av "madame", eller? På något sätt gjorde det ont.
 
För att runda av; Det bästa med hösten är att SHL börjar om. Och det bästa med SHL är Skellefteå AIK. Och det bästa med SKE AIK är att det är mitt lag. Och det bästa med mig är min familj och mina vänner. Du.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0