Jäklar så arg jag är!
Det är ju faktiskt tulpanens dag i dag och det, om något, borde göra mig glad MEN jag är kluven! Å ena sidan glad men å andra sidan skitarg! Och vad gör då den arga Maude? Jo, hon skriver! Det blev en insändare i går. Så här ser den ut:
"En gåta:
Hur får man får sjuka att må ännu sämre?
Jo, man sänker deras sjukersättning år efter år och får med den åtgärden de sjuka att känna sig som samhällets paria. Icke önskvärda.
När man talar vackert om våra pensionärer, som byggt upp vår välfärd och därför är värda att få någon liten hundring mer i pension, då gör man också det smarta i att ta bort just ordet pensionär från de tidigare sjukpensionärerna. Detta är lysande eftersom man inte behöver höja deras ersättning, ordet som ersatt pensionen, utan skuffa dem åt sidan som en grupp inte särskilt betydelsefull vid val av regering och riksdag.
Pension uppbärs av pensionär men vad kallas den som uppbär sjukersättning? Ersättare? Ersättsonär?
På kapitalvaror gäller en garanti, vilken innebär att om den går sönder får köparen ersättning, fullvärde om varan är tillräckligt ung. På människor lämnas inga garantier. Om en sådan går sönder, är det bara den goda viljan som avgör om ersättning utbetalas. Oavsett ålder. Då kan man också laborera med densamma hur godtyckligt som helst. Som att, exempelvis, sänka den månatliga utbetalningen med tjugo kronor från ett år till ett annat. Bara så där. Och även om det kan synas vara en obetydlig summa (men dock två liter mjölk) så är den ett ordentligt slag i ansiktet från etablissemanget som höjer sina arvoden med fantasisummor utan att blinka. Och definitivt utan att öppna ögonen. För därute finns en helt annan verklighet, som de väljer att blunda för.
Så får man sjuka att må ännu sämre.
Signatur: En fattig ersättsonär"
Hur får man får sjuka att må ännu sämre?
Jo, man sänker deras sjukersättning år efter år och får med den åtgärden de sjuka att känna sig som samhällets paria. Icke önskvärda.
När man talar vackert om våra pensionärer, som byggt upp vår välfärd och därför är värda att få någon liten hundring mer i pension, då gör man också det smarta i att ta bort just ordet pensionär från de tidigare sjukpensionärerna. Detta är lysande eftersom man inte behöver höja deras ersättning, ordet som ersatt pensionen, utan skuffa dem åt sidan som en grupp inte särskilt betydelsefull vid val av regering och riksdag.
Pension uppbärs av pensionär men vad kallas den som uppbär sjukersättning? Ersättare? Ersättsonär?
På kapitalvaror gäller en garanti, vilken innebär att om den går sönder får köparen ersättning, fullvärde om varan är tillräckligt ung. På människor lämnas inga garantier. Om en sådan går sönder, är det bara den goda viljan som avgör om ersättning utbetalas. Oavsett ålder. Då kan man också laborera med densamma hur godtyckligt som helst. Som att, exempelvis, sänka den månatliga utbetalningen med tjugo kronor från ett år till ett annat. Bara så där. Och även om det kan synas vara en obetydlig summa (men dock två liter mjölk) så är den ett ordentligt slag i ansiktet från etablissemanget som höjer sina arvoden med fantasisummor utan att blinka. Och definitivt utan att öppna ögonen. För därute finns en helt annan verklighet, som de väljer att blunda för.
Så får man sjuka att må ännu sämre.
Signatur: En fattig ersättsonär"
Jag vet inte om det händer något mer med insändaren för i skenet av Kommunalpamparnas agerande, blir den tämligen uddlös. Ändå - om ingen gör något för "småfolket", som till exempel att berätta att de finns, så förblir de okända för de flesta.
Visste du att på fem år har jag fått en löneförhöjning på 406 kronor? Nej, hur skulle du kunna veta det? Och under de fem åren har det dessutom blivit två lönesänkningar. Ja men okej, då kanske jag i alla fall har 406 kronor mer i månaden att leva loppan för då. Om inte OM funnits. Och bland alla dessa om, finns medicin som kostar skjortan. Paradoxalt nog finns det ingen medicin som kan bota den sjukdom jag har men den sjukdomen är så sällskapssjuk att den lockar till sig andra åkommor som kan mildras med mediciner. De har inte blivit billigare. Inte maten heller. Inte bensinen heller. Bland annat.
Men jag ska inte klaga så mycket för egen del. Däremot ska jag klaga utav bara tusan för andras del, de som har det mycket värre än jag. Sjukersättsonärer i ensamhushåll till exempel. Kanske till och med föräldrar till hemmaboende barn. Hur värdefulla känner de sig i samhällets ögon?
Jäklar, så arg jag är! Måste nog gå ut och köpa ett fång tulpaner. För det har jag råd med. Än så länge. Och till dig, som inte har det, för du finns, det vet jag, vill jag skicka en tulpanönskan om att du får det bättre, att du blir sedd som den värdefulla människa du är och inte gömd och glömd. Kram.
Kommentarer
Trackback
