Men fy så hemskt! Och fult!

 
På 60-talet var det hemskt. Då skakade föräldragenerationen i sina grundvalar. Deras barn, mestadels tonåringar, förfördes och förleddes rakt ner i fördärvet. Av långhåriga skalbaggar!
 
Det långa i håret var i princip en lugg, som slutade ovanför ögonbrynen.  Att skalbagge på engelska stavas Beetle, förbisågs helt. Samhällets avskum hotade hela den hittills så välartade generationen.
 
Ja, vi vet ju alla hur det gick. I takt med deras gudomliga låtar, med tiden OCH med ett allt längre hår, adlades de och blev kultförklarade. De stötte sig med Jesus och med det rika folket, som rasslade med juvelerna, men blev likafullt gigantiskt stora i hela världen.
 
Men, allt det där vet ju alla så varför tar jag upp det? 
Jo, jag måste påminna mig själv då och då. Om hur löjlig vuxenvärlden tedde sig, om hur vi hånlog åt deras mossiga åsikter.
Varför? 
Det är det här med alla unga killar som gömmer sig bakom stora, vildvuxna skägg. Jag förstår dem inte! De ser ju rent förskräckliga ut. Man blir ju rädd när man möter dem. Är det en vanlig, hederlig kille eller är han den terrorist han ser ut att vara? Har han Bin Laden som idol, eller?
För, milde himmel, det kan väl inte vara ett mode? Som det långa håret? Som bara blev längre och längre. Går skägget samma utveckling till mötes? Kommer Gustav Vasa att se ut som en pubertetsyngling med moppemusch i jämförelse?
 
Nu sitter jag här och förfasar mig. Jag, som en gång tillhörde modsens skara. Och som fortfarande tycker att halvlångt hår är kanonsnyggt. Men Beatles var ju söta. Bin Laden och hans anhängare var/är livsfarliga.
Och jag, jag är nog fasen gammal.
 
Fotnot: Personerna på bilden har ingen anknytning till texten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0