Va? Var det jag som gnällde?

(null)

Ja, var det verkligen jag som var sur och gnällig för att jag inte fick äta Anthon Bergs chokladpåskägg med mandelmassa? Va? När det finns bananer, blåbärssoppa och alvedon? Soppan är givetvis osockrad och bananen är naturens eget under av god smak.

Nä, det var ju inte så här vi hade tänkt oss påskfirandet, mannen och jag. Han, ensam i köket med ett korsord, jag liggande i sängen med en orkeslöshet där till och med själva gruvandet inför att stiga upp och göra toabestyr, gör mig genomsvettig.
Nu har jag ju sett på Facebook att det är fler runt om i Skellefteområdet som ligger däckade i flunsan. Jag begriper ändå inte varifrån jag har fått smittan. Att jag umgicks med femtusen andra på hockeymatchen i torsdags, bortser jag ifrån. Inget ont kan komma från det.

I morron ska jag göra ett nytt försök att duscha. I går gick det inget vidare. Då var jag övermodig.
Vill du veta hur min frisyr ser ut? Det tror jag inte.

Mannen är ett under av tålamod och kärlek. Men jag insåg att, när han torkade min blöta lekamen
efter duschen i går och när han dammsög hela lägenheten i dag, hans påskledighet inte har skilt sig mycket från vardagsslitet på jobbet. Så nästa gång han är långledig ska jag pyssla om honom. Förhoppningsvis inte med blåbärssoppa och bananer. Han får hålla till godo med andra delikatesser.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0