Säger som Dynamit-Harry; Vilken jädra smäll!

(null)
Precis när jag tänkte att nu är det nog över, kom den. Smällen! Egentligen dubbelsmällen med ett fyrverkeri av blixtar, varav den största verkade dyka ner i älven.
Ett sånt vädrets utbrott brukar vanligtvis följas av ett kraftfullt utbrott av osande eder från mig. Det gjorde det även den här gången.
Det blir som en kraftmätning mellan naturen och mig. Utgången är självklart given men den här gången hukade naturen sig när jag utbrast: Vilken jädra smäll! Eller "vikken" som vi säger här.
I Forsbacka, hos kusinerna, flög 10-20 stortallar iväg i en tromb. En del hamnade på vägen, andra på lyktstolpar och elledningar. Kaos är bara förnamnet. Här, en dryg halvmil österut, klarade vi oss med blöta stolar (under tak), vattenpölar här och där och översvämmade blomkrukor. Inget att klaga över. 
Och det bästa av allt; i stället för att klippa sig efter jobbet, kom mannen hem direkt till mig! Det är kärlek det. Han vet nämligen mycket väl vad jag tycker om att vara ensam när det är åska.
Jag har absolut ingenting emot att han är vild och vacker ett tag till 😍

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0