När klockan är drygt 22

(null)

och jag ser det här, då vet jag varför.
Varför jag älskar att åka bort några dagar och få komma hem till det här.
Varför min kropp och själ mår som bäst just här.
Varför inget, hur vackert, storslaget och spännande det än är, kan mäta sig med det här.
Nu sitter vi i vårt genomskinliga "hus", regnet smattrar så där småmysigt mot taket och kaffet är varmt.
Jag tror det är det här som kallas Lycka.
Mannen har semester. Vi gör vad vi vill. Om vi vill. Men vi borde absolut studera fågelboken och lära oss vad våra bevingade vänner heter. Alla kan ju inte vara "lillspovar". Okej, AIK-fågeln heter ju egentligen koltrast och stridsflygarna är onekligen svalor men sen finns det en hel massa lillspovar. I olika storlekar.
Om vi ids, ska vi bläddra i fågelboken men inte just nu. Nu har vi nämligen vansinnigt mycket annat att göra. Innan kaffet kallnar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0